 |
1. Begränsad klimatpåverkan
Att bedöma måluppfyllelse utifrån ett regionalt perspektiv är inte relevant då klimatproblemet till sin natur är globalt. Vad gäller de halländska och svenska utsläppen visar de sedan 1990 en nedåtgående trend, även om siffrorna från 2010 uppvisar en liten ökning. De är dock långt ifrån en hållbar nivå. |
 |
2. Frisk luft
Luftkvaliteten i länets tätorter har blivit successivt bättre sedan 1990-talet. Luftföroreningar orsakar dock fortfarande betydande skador på människors hälsa liksom på växtlighet och kulturföremål. Den positiva trenden med minskande halter luftföroreningar har under 2000-talet delvis stannat av. |
|
3. Bara naturlig försurning
Försurningssituationen i länet visar i vissa avseenden en positiv trend med minskande nedfall och ökande pH-värden i ytvatten. Länet har ändå den största andelen försurade sjöar i landet. Genom ökat uttag av skogsbiomassa ökar markförsurningen. Detta måste åtgärdas genom återföring av aska. |
|
4. Giftfri miljö
I länet görs bland annat insatser för att minska spridningen av bekämpningsmedel, minska användningen av farliga ämnen och förorenade områden inventeras och åtgärdas. Fler och kraftfullare åtgärder behövs dock för att kunna nå målet på sikt. |
|
5. Skyddande ozonskikt
Utsläpp och halter minskar för alla ozonnedbrytande ämnen förutom HCFC och N2O. Ozonskiktet uppvisar trots det en positiv utveckling. Regionalt måste arbetet med att omhänderta ozonnedbrytande ämnen i isoleringsmaterial och gamla kylmöbler samt arbetet med att stoppa den illegala handeln fortgå. |
|
6. Säker strålmiljö
För att nå miljökvalitetsmålet behöver ytterligare åtgärder vidtas. Det är framför allt åtgärder som leder till minskad exponering av UV-strålning som behöver genomföras. Viss osäkerhet råder även kring elektromagnetiska fält och hur dessa påverkar oss människor. |
|
7. Ingen övergödning
Kustvattendragen i Halland visar en positiv trend avseende kvävetransporten. Det finns en betydande förbättringspotential både vad avser avloppsvattenreningen och åtgärder inom areella näringar. Östersjöplanen (BSAP) kräver dock ytterligare förändringar i jord- och skogsbruket som blir mycket resurskrävande. |
|
8. Levande sjöar och vattendrag
Vi är idag långt ifrån målet om att alla vatten ska ha god ekologisk status. Skyddet av värdefulla natur- och kulturmiljöer går långsamt och resurserna måste förstärkas. Det finns ett mycket stort behov av att restaurera vattenmiljöer men arbetet sinkas av brist på moderna lagar och resurser. |
|
9. Grundvatten av god kvalitet
Bekämpningsmedel och förhöjda nitrathalter har detekterats i källor och enskilda brunnar. Dock saknas tillräckligt med data för att påvisa om det skett någon förändring av grundvattnets kvalitet eller kvantitet. Bildandet av nya och revideringen av befintliga vattenskyddsområden fortskrider. |
|
10. Hav i balans samt levande kust och skärgård
Situationen för Kattegatt är allvarlig vilket främst beror på fiskbeståndens situation. Genomförande av rekommendationer från Havs och Vattenmyndigheten är viktiga åtgärder för att förbättra situationen för fiskbestånden. Detta gynnar även bottnarnas biologiska mångfald. |
|
11. Myllrande våtmarker
Våtmarker har försvunnit eller skadats av utdikning och annan mänsklig påverkan. Skärpt hänsyn behövs inom skogsbruket. Få våtmarker skyddas i länet. Arbetet med återskapande och restaurering pågår men med alltför små resurser. |
|
12. Levande skogar
Länets skogar är starkt påverkade av grandominerat skogsbruk samtidigt som den biologiska mångfalden är beroende av lövträd och lövskogsmiljöer. Miljöhänsynen vid alla skogsbruksåtgärder måste utvecklas och förbättras. Betydande insatser för bevarande och utveckling av viktiga livsmiljöer krävs. |
|
13. Ett rikt odlingslandskap
Slättbygden brukas intensivt vilket påverkar åkermarkens egenskaper samt natur- och kulturmiljövärden negativt. Åkermark exploateras runt städerna i en hög takt. I inlandet trappar många lantbruksföretag ner vilket ger ökad igenväxning och sämre livsvillkor för arter knutna till odlingslandskapet. |
|
15. God bebyggd miljö
God bebyggd miljö och dess preciseringar är sådant som i alla tider varit ledstjärna i samhällsplaneringen. Trots detta har man långtifrån uppnått målet och kommer sannolikt heller aldrig att fullständigt göra det. Det kommer alltid att finnas såväl miljöaspekter som åtgärder som behöver förbättras. |
|
16. Ett rikt växt- och djurliv
Förlusten av biologisk mångfald fortsätter. Skärpt hänsyn behövs inom flertalet sektorer, inom samhällsplanering och vid samhällsekonomiska bedömningar. Neddragningar inom naturvårdssektorn tvingar fram hårda prioriteringar för arbetet med säkerställande, förvaltning och samordning med övriga aktörer. |