Till år 2020 bedöms ett miljökvalitetsmål vara nära att nås. Elva bedöms inte vara möjliga att nå. Miljökvalitetsmålen för klimat, ozonskiktet och strålmiljö bedöms enbart på nationell nivå. Tyvärr bedöms inget miljökvalitetsmål att kunna uppnås i Blekinge till 2020.
Miljökvalitetsmålet för våtmarker bedöms vara nära att nås. För att målet ska nås krävs det ökade resurser samt bättre uppföljning av bevarandestatus och eventuella exploateringar.
Miljökvalitetsmålen för luft, försurning, giftfri miljö, övergödning, sjöar och vattendrag, grundvatten, hav, kust och skärgård, skog, odlingslandskap, bebyggd miljö samt växt- och djurliv bedöms inte vara möjliga att nå till 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel. För flera av miljökvalitetsmålen är bilden splittrad. En del preciseringar har en positiv utveckling, medan andra har en sämre eller till och med negativ utveckling. För att nå miljökvalitetsmålen krävs det en kombination av skärpt lagstiftning, beslut om tillräckligt långtgående åtgärder, kunskapsuppbyggnad, resurser samt en förändrad attityd kring livsstil, konsumtion och tillväxt. Alla miljökvalitetsmål är mer eller mindre beroende av om andra miljökvalitetsmål nås.
I Blekinge har vi ett särskilt ansvar för den unika lövskogskusten och den relativt oexploaterade skärgården. Eftersom stora delar av länet tidigare har varit militärt skyddsområde, finns en sällsynt möjlighet till bevarande och varsam utveckling. En annan utmaning i Blekinge är obalansen mellan den tätbefolkade kusten och den glesbebyggda landsbygden. Det moderna jord- och skogbruket slår ut småskaligheten, vilket resulterar i igenväxta hagmarker och likåldrig skog som påverkar den biologiska mångfalden negativt. Det finns både fördelar och nackdelar med att vara ett litet län och det är viktigt att vi i miljöarbetet hittar de arbetsformer, nätverk och åtgärder som ger bäst effekt.
Sammanfattningsvis visar bedömningen att även om tillståndet i miljön förbättrats i många avseenden är takten för långsam för att vi ska nå målen inom utsatt tid. Vi måste fokusera på arbetet med åtgärder och stärka samverkan för att komma framåt. Det krävs modiga politiska beslut för att möjliggöra en hållbar framtid, den framtid som vi är skyldiga våra barn!
Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.
Tidigare regionala miljömål
Ett rikt växt- och djurliv
Den biologiska mångfalden hotas av igenväxning, exploatering och ett storskaligt jord- och skogsbruk. Stora insatser behövs för att bevara och restaurera marker för att uppnå gynnsam bevarandestatus för många livsmiljöer och arter i länet. Utvecklingen i miljön bedöms som negativ.
Resultat
Restaurering av betesmarker och hamling av träd har skett i delar av länets odlingslandskap. Åtgärder har påbörjats i syfte att gynna hotade stormusslor i vattendrag och flera nya naturreservat har bildats. Samtidigt ökar antalet hotade arter i länet.
Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation
Arealen Natura 2000-habitat med gynnsam bevarandestatus inom odlingslandskapet har ökat till följd av skötselåtgärder. Inom Life-projektet GRACE har restaurering av skärgårdsöar påbörjats. Även andra åtgärder i odlingslandskapet har genomförts. Länsstyrelsen har 2012 prioriterat stöd till bland annat ekhagar med många grova träd samt ”svårtillgängliga platser” som öar med en och hällar. Fem naturreservat, främst innehållande skog, har bildats eller utvidgats under året, med en sammanlagd areal på 128,6 ha.
Inventering av fiskyngel under 2012 visar på god rekrytering av fisk på många håll. Antalet häckande ejder, en art som minskat kraftigt, inventeras årligen på Utklippan och visar en viss återhämtning. Se även miljömålet Hav i balans.
Antalet hotade arter i Blekinge har ökat de senaste åren (ArtDatabanken 2012-11-19). Flera av dem har särskilda åtgärdsprogram. Blekinge berörs av ett 60-tal åtgärdsprogram för hotade arter. Åtgärder för att gynna tjockskalig målarmussla och flodpärlmussla genomförs inom ramen för ett LIFE-projekt. Se även miljömålet Levande sjöar och vattendrag.
Grön infrastruktur
Arbetet med åtgärdsprogram för hotade arter sker delvis med ett landskapsperspektiv, där inventeringar och åtgärder planeras och genomförs så att arterna på sikt ska kunna sprida sig till nya områden.
Främmande arter
För att gynna den hotade skräntärnan har jakt på mink bedrivits med framgång på Torhamns udde och Båtaskär i östra Blekinge. Den främmande fiskarten svartmunnad smörbult har på senare år etablerat sig med en reproducerande population i Karlskronaområdet. Hur arten påverkar ekosystemet är ännu inte känt.
Det biologiska kulturarvet
I Ire naturreservat upprätthålls ett ålderdomligt, småskaligt odlingslandskap genom bland annat slåtter och hamling, det vill säga traditionell lövtäkt. De gamla åkrarna odlas med växelbruk där äldre utsäde används. I Blekinges skyddade områden slåttras varje år 15-20 ha.
Inom förvaltningen av skyddade områden och i arbetet med åtgärdsprogram för hotade arter hamlas träd årligen. Under 2012 har cirka 120 träd hamlats av Länsstyrelsen.
Tätortsnära natur
Flera av länets skyddade områden ligger i närheten av tätorter och mindre samhällen. Länsstyrelsen gör årligen åtgärder för att öka tillgängligheten genom exempelvis spänger, grillplatser och vandringsleder. Länets kommuner äger och förvaltar flera av de tätortsnära naturområdena. Årlig skötsel bevarar den biologiska mångfalden och skapar förutsättningar för det rörliga friluftslivet.
Övriga preciseringar
Inom följande preciseringar känner länsstyrelsen inte till några förändringar: Klimat och risk för utdöende, Ekosystem och ekosystemtjänster samt Genetiskt modifierade organismer.
Analys och bedömning
Länsstyrelsen bedömer även i år att miljömålet Ett rikt- växt och djurliv inte kommer att nås till år 2020. Flertalet av länets naturtyper och hotade arter fortsätter att minska, även om vissa ljuspunkter finns. Tillräckliga styrmedel saknas för att vända utvecklingen.
För att kunna nå ett rikt växt- och djurliv krävs att förlusten av biologisk mångfald hejdas. Det saknas dock kunskap om kraven hos ett stort antal organismer och om hur olika ekosystem fungerar. Inte minst saknas kunskap om hur klimatförändringar kommer att påverka enskilda arter och naturtyper. Det är nödvändigt med ett ekologiskt uthålligt brukande av naturresurserna för att inte olika arter av växter, svampar och djur ska försvinna. För att kunna bevara arter och naturtyper långsiktigt behövs en rad åtgärder, och mycket görs i Blekinge för att bevara den biologiska mångfalden. Vattendragsrestaureringar pågår med flera projekt som syftar till att ta bort vandringshinder samt genomföra biotopvårdande insatser. Åtgärder inom skog och odlingslandskapet utanför skyddade områden fortgår med hjälp av miljöstöd och inom åtgärdsprogram för hotade arter.
Skydd av skog, ökad rådgivning och naturvårdande årgärder är viktiga, men för att nå miljömålet behöver genomförandetakten höjas. Skogar med höga naturvärden avverkas årligen. Arter som behöver bete och slåtter försvinner från marker som växer igen på grund av upphört brukande och minskat antal betesdjur. Bristen på resurser till skötsel av skyddade områden gör att biologisk mångfald förloras.
Styrmedel behövs för bättre hänsyn
Befintliga styrmedel räcker inte för att se till att tillräcklig hänsyn tas i den omfattning som krävs inom främst skogsnäringen och jordbruket samt vid exploateringar i samband med bebyggelse. Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen saknar tillräckliga resurser för att på ett strukturerat sätt arbeta förebyggande genom samråd och tillsynsverksamhet.
Mer resurser krävs för att åtgärder ska kunna planeras och genomföras långsiktigt. Den ryckighet i medelstilldelningen som vi ser idag är ett stort problem och orsakar stora svårigheter i arbetet med att försöka uppnå detta miljökvalitetsmål. Arealen skyddad natur ökar långsamt, men resurserna till skötsel ökar inte vilket gör att det blir svårare att bevara naturvärdena.
Information till markägare
Ett viktigt och omfattande arbete är att sprida kunskap om arter och ekologiska sammanhang till markägare, brukare och samhällsaktörer. En förändring av attityder, särskilt bland brukare och markägare, är fullt möjlig genom ökade informationsinsatser.
Prioriteringar i länet
Länsstyrelsen avser att prioritera genomförande av åtgärder för hotade arter före inventeringar. Det sistnämnda måste dock genomföras för arter där kunskapsnivån är låg. Arbetet med områdesskydd i länet kommer under 2013 främst att vara inriktat mot skog, men även våtmarker, vattendrag och marina områden ingår i planeringen. Många av länets skyddade områden är skötselkrävande. Dessa marker kommer att prioriteras inom förvaltningen.
Ett rikt växt- och djurliv i Blekinge län
Indikatorer som följer upp målet