I Hallands län bedöms samtliga de 13 mål som bedöms regionalt som ej möjliga att nå till 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel. För målen Begränsad klimatpåverkan och Skyddande ozonskikt görs ingen regional bedömning.
Trots att målåret 2020 närmar sig så är det i Halland liksom nationellt fortsatt långt kvar till målen. Resultatet av bedömningsarbetet tyder på att det saknas styrmedel och beslut som är nödvändiga för att kunna uppnå miljömålen.
Regionalt läggs nu fortsatt fokus på att arbeta med regionala åtgärder vilket tillsammans med det lokala miljöarbetet kommer att föra länets arbete inom flertalet områden framåt. Detta arbete utgör dock endast en del av vad som behöver göras för att nå målen. En stor del ligger också på nationell och internationell nivå, speciellt gäller detta de miljömål som är av mer global karaktär.
En annan faktor som troligtvis påverkar är att målen fått nya till preciseringar. För vissa mål kan dessa vara mer omfattande eller ha högre krav än tidigare vilket gör att målen blir svårare att uppnå i sin helhet.
Med anledning av förändringarna i miljömålssystemet har Länsstyrelsen under året beslutat att avföra de tidigare regionala miljömålen. Som regionala miljömål för Hallands län gäller de nationella miljökvalitetsmålen med tillhörande preciseringar som regeringen beslutade om 2012-04-26.
Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.
Tidigare regionala miljömål
Levande skogar
Länets skogar är starkt påverkade av grandominerat skogsbruk samtidigt som den biologiska mångfalden är beroende av lövträd och lövskogsmiljöer. Miljöhänsynen vid alla skogsbruksåtgärder måste utvecklas och förbättras. Betydande insatser för bevarande och utveckling av viktiga livsmiljöer krävs.
Resultat
Skogsbruket bedrivs alltmer intensivt. Detta är tydligt även i länets ädellövskogar där också de högsta naturvärdena finns. Anläggning av ny skog och skötsel sker med fortsatt hög inriktning mot granskogsbruk. Samtidigt finns ett stort behov av att återställa viktiga livsmiljöer, exempelvis ädellövskogar och lövträdsrika skogar. Stor nederbördsmängd och milda vintrar ger blöta marker med allt sämre bärighet för skogsmaskiner och riskerna att skada mark och vatten ökar. Ett väl fungerande sektorsansvar är en av flera grundläggande förutsättningar för att uppnå Levande skogar.
Skogsmarkens egenskaper och processer
Skogsmarken i Halland är starkt försurad. Ökat uttag av bioenergi i form av grenar, toppar och stubbar medför negativ balans av näringsämnen och risk för ökad försurning av marken och även framtida försurning av avrinnande vatten. Kompensationsåtgärder för näringsobalansen utförs endast i liten och otillräcklig omfattning. Skogsmaskinernas körningar fortsätter att orsaka skador och något tydligt förbättrat resultat i skogen kan ännu inte påvisas även om en branschgemensam körskadepolicy antagits och medvetandet bland sektorns aktörer samt bruket av hjälpmedel har ökat.
Grön infrastruktur, Gynnsam bevarandestatus samt Hotade arter och återställda livsmiljöer
Fragmentering och arealminskning har medfört att gynnsam bevarandestatus saknas för olika typer av ädellövskogar och arter knutna till dessa. Generellt är skogarna också förtätade och granens sentida utbredning är en del av detta. Indikatorerna Gammal skog, Äldre lövrik skog och Hård död ved har utvecklas positivt sedan 1998, men den faktiska mängden är fortfarande liten och det är ett stort gap till det naturvårdsbiologiska behovet. Det är oklart om tillräcklig biologisk kvalitet har uppnåtts i hittillsvarande ökningar.
Betydande arealer skog med höga naturvärden saknar långsiktigt skydd. Av arealmålet enligt Strategi för formellt skydd av skog i Hallands län har 56 procent skyddats.
En stor del av skogarna i länet är mycket grandominerade. De saknar ofta viktiga strukturer för den biologiska mångfalden, vilket innebär att det finns ett stort behov att återskapa sådana strukturer när möjligheter till detta ges i samband med olika skogsbruksåtgärder.
Bevarade natur- och kulturmiljövärden
Miljöhänsynen i skogsbruket ger otillräckligt resultat i skogen. Miljöhänsynen behöver bättre anpassas till de lokala naturvårdsbiologiska behoven. Kulturlämningar skadas i stor omfattning.
Friluftsliv
Tätortsnära skogar med höga sociala värden har identifierats till en sammanlagd areal av cirka 8500 hektar. Dialog och förankringsarbete om behov av anpassningar i skogsbruket med berörda markägare är ett viktigt återstående arbete.
Analys och bedömning
Skogsstyrelsen bedömer att målet inte kommer att nås till 2020. Otillräcklig förekomst av lämpliga livsmiljöer för länets skogsarter, otillräckligt bevarande av de värdekärnor som finns och otillräcklig miljöhänsyn inom skogsbruket är viktiga orsaker. Även om vissa parametrar utvecklas positivt är den samlade bedömningen av utvecklingen i miljön negativ. Tillräckliga styrmedel och/eller resurser saknas för att vända utvecklingen. Det saknas också tillräckliga drivkrafter som verkar för att målet ska nås.
Ökad kunskap viktig
Det behövs ökad information och kommunikation inom sektorn om innebörden av miljömålet Levande skogar och om de åtgärdsbehov som finns. Insatser behövs för att stimulera denna kommunikation. De utbildningsinsatser för entreprenörer, skogsägare och tjänstemän som fortlöpande sker är viktiga men omfattningen behöver öka för att kunskaperna ska kunna få bredare genomslag i skogen. Skogsföretagens uppföljningar och kalibreringar är viktiga underlag för utveckling och förbättring av miljöhänsynen.
Styrmedel och drivkrafter behöver utvecklas och stärkas och åtgärderna behöver öka
Ytterligare bevarandeinsatser behövs för att skydda, utveckla och sköta skogsmiljöer som har stor betydelse för biologisk mångfald i länet. Utöver skyddande av skog behöver anpassat skogsbruk som på ett betydande sätt kan bidra till att uppnå miljökvalitetsmålet stimuleras. Exempel på detta är skötsel som resulterar i ökad areal lövskogar och lövblandskogar. Skogsbruksåtgärder behöver också bättre anpassas till de lokala förutsättningarna, exempelvis anpassad teknik och metoder för att klara försämrad bärighet på marken.
Det finns ett stort behov av naturvårdande skötsel i många av länets skogsmiljöer för att naturvärden ska kunna bevaras. De insatser som görs är positiva men omfattningen är långtifrån tillräcklig. Inom Landsbygdsprogrammet finns stödmöjligheter. Framtagning av nytt program pågår och det är ännu oklart vilka åtgärder och vilken omfattning det nya Landsbygdsprogrammet kommer att få.
Skogsbrukets miljöhänsyn har hittills i huvudsak fokuserat på hänsyn vid föryngringsavverkning samtidigt som miljöhänsyn vid andra skogliga åtgärder har mycket stor betydelse för hur länets framtida skogar kan uppfylla de biologiska behoven. Här behöver såväl styrmedel som tillämpning och uppföljning utvecklas och förbättras. Regelverk behöver kompletteras och förtydligas. Skogsstyrelsens och skogsbrukets uppföljningar behöver breddas till att omfatta olika skogsbruksåtgärder.
På nationell nivå driver Skogsstyrelsen en dialog mellan skogsbrukets intressenter för att tydliggöra sektorsansvaret och för att få fram en gemensam målbild av hur bra miljöhänsyn kan se ut.
Prioriteringar i länet
- Fortsatt arbete med långsiktigt skydd av värdekärnor, främst ädellövskogsmiljöer.
- Utbildningen Skogens vatten som startar 2013.
- Tillämpning av körskadepolicyn.
- Ökat fokus på ädellövskogarna med rådgivning för hållbart brukande.
- Dialog mellan skogsbrukets intressenter om miljöhänsyn.