Bedömningen 2012 i Värmlands län visar att mycket arbete återstår för att nå riksdagens beslutade miljökvalitetsmål. Endast ett av miljömålen bedöms att uppnås till 2020 och det är Grundvatten av god kvalitet.
I Värmland pågår mycket miljöinriktat arbete men trots detta så är det inte tillräckligt då endast ett miljömål bedöms vara uppnått till 2020, Grundvatten av god kvalitet. Men även om tillgången på bra grundvatten är god så krävs det trots allt fler vattenskyddsområden för att säkra tillgången i framtiden.
Den dominerande utvecklingstrenden är neutral för miljömålen (8 av 14) på grund av att vissa tendenser är negativa och andra är positiva. Endast ett miljömål bedöms ha en negativ utveckling, Ett rikt växt- och djur liv, beroende bland annat på att arbetet med att skydda områden med höga naturvärden är otillräckligt. Målen om våtmarker, grundvatten och ozonskikt bedöms ha en positiv utveckling. Bedömningen är oklar för målen om försurning och miljögifter.
Värmland är ett skogs- och glesbygdslän med alla tillgångar och utmaningar som det medför. Skogsindustrin är en mycket viktigt sektor och ett stort uttag av biobränsle gynnar klimatmålet, samtidigt som det bidrar till försurning av vatten, förlorad biologisk mångfald, näringsförluster, skador på våtmarker och begränsat friluftsliv. Här är det viktigt att finna en balans och samförstånd mellan naturvärden och skogsnäringen.
Det återstår mycket arbete om målen ska nås. Utmaningarna i länet är många. En stor del av alla vattendrag är påverkade genom till exempel dammar, reglering och jordbruk. Möjligheten att leva och verka på landsbygden är en förutsättning för att nå Ett rikt odlingslandskap, som i sin tur är viktigt för bland annat biologisk mångfald och kulturmiljöer. För att uppnå en god bebyggd miljö krävs kompetenshöjning på många områden men även kraftfullare styrnedel som till exempel lagstiftning.
Länet har ett regionalt mål om ett klimatneutralt Värmland senast 2030. Förutsättningarna finns men det kräver både nationella som internationella styrmedel. Transporter och konsumtion genererar den största mängden växthusgaser varav konsumtionen är stadigt ökande. Dock har utsläppen totalt sett minskat de senaste 20 åren, vilket även är positivt för målet om frisk luft.
Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.
Tidigare regionala miljömål
Levande skogar
Motsatta trender i miljötillståndet märks. Skador sker fortfarande på skogens natur- och kulturvärden. Flera åtgärder har påbörjats för att förbättra miljöhänsynen i skogsbruket. Utvecklingen i miljön bedöms som neutral. Skydd av områden med höga befintliga värden i norra och sydvästra Värmland bör prioriteras.
Resultat
Avverkningsnivån är hög och efterfrågan på biobränsle ökar. Negativ påverkan genom körskador, näringsförluster och försurning sker på både mark och vatten. Klimatförändringar kan göra att riskerna för skador ökar. Skogsstyrelsen arbetar med kompetenshöjning och olika former av stöd via exempelvis Landsbygdsprogrammet, Skogsriket och Nokås.
Skogsmarkens egenskaper och processer
Skogsbruket har tagit fram en branschgemensam miljöpolicy om körskador på skogsmark (http://skogsindustrierna.org/branschen/skog/branschfakta/samlad-miljopolicy-om-korskador-pa-skogsmark). Skogsstyrelsen har deltagit vid utarbetandet, och har ställt sig bakom policyn. Utbildningssatsningar med denna policy som grund har gjorts för att förebygga körskador. Bra barmarksplanering och hänsyn till rådande väderförhållanden är viktiga faktorer för att förbättra miljöhänsynen i skogsbruket.
Återföring av aska från skogsbränsle är ett sätt att motverka näringsförluster och försurning. Under 2011 spreds skogsbränsleaska på cirka 700 hektar skogsmark i Värmland. Detta kan ställas i relation till uttaget av grot (grenar och toppar) som gjordes på cirka 7000 hektar.
Bevarade natur- och kulturmiljövärden
Avverkning av skogar med höga naturvärden, och bristfällig generell hänsyn är de åtgärder som bedöms utgöra det största hotet mot den biologiska mångfalden. Arbetet med bildande av naturreservat och biotopskyddsområden, samt slutande av naturvårdsavtal fortgår för de mest värdefulla miljöerna. De statliga anslagen för ersättning till markägare är mer begränsande än tidigare hos både Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen. För Värmlands län innebär dessutom Skogsstyrelsens nationella fördelning av medel för biotopskydd, att detta skyddsinstrument i stort sett är blockerat. Detta innebär att fler objekt lämnas vidare till Länsstyrelsen, som på grund av minskade resurser också har svårare än tidigare att tillmötesgå markägares önskemål om ersättning.
Skogsstyrelsens tillsyn av hänsynsreglerna i Skogsvårdslagens 30§ har skärpts. Projektet ”Dialog om miljöhänsyn” (www.skogsstyrelsen.se/dialog-miljohansyn) initierat av Skogsstyrelsen och med brett deltagande från skogsbruket och ideella organisationer pågår. Förhoppningen är att detta på sikt ska förbättra miljöhänsynen i skogsbruket.
Analys och bedömning
Skogsstyrelsen bedömer även i år att målet inte kommer att nås till år 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel.
En orsak är otillräckliga statliga anslag för ersättning till markägare för långsiktigt skydd av skogsmark med höga naturvärden. Mer resurser för skydd av skog, kompetenshöjning och samverkan behövs. En fortsatt ökad tydlighet och förstärkning av tillsynen kan också ge positiva effekter på miljön i skogen.
Skogen har en stor betydelse för friluftsliv och rekreation men Skogsstyrelsen har under det gångna året haft väldigt lite resurser och verktyg för att arbeta med detta. Det nyligen uppstartade regeringsuppdraget ”Skogsriket” (www.skogsstyrelsen.se/sv/Myndigheten/Projekt/Regeringsuppdrag/Skogsriket/) pekar ut friluftslivet som en viktig del i användandet av skogen, vilket kan ge positiva effekter.
Ökade resurser för skyddsarbete
En viktig del för att nå måluppfyllelsen är arbetet med skydd av skog. Resurserna för ersättning till markägare för att inrätta formellt skydd är starkt begränsade och skulle behöva öka markant för att täcka det behov som finns. För att få bästa möjliga nytta av den formellt skyddade marken bör vi fortsätta arbeta efter ”Strategin för formellt skydd av skog i Värmland” tillsammans med åtgärdsprogram för hotade arter (ÅGP) och frivilliga avsättningar. Detta innebär att skydd av områden med höga befintliga värden i norra och sydvästra Värmland bör prioriteras. Det är också viktigt att kommunicera och informera om vikten av att skydda och bevara värdefulla skogar till skogsägare.
Ökad kompetens och samverkan
En annan viktig del att lyfta fram i arbetet med Levande skogar i Värmland är kopplat till preciseringen ”Skogsmarkens egenskaper och processer” Vi ser att skogsbruket kan ha en stor påverkan på vattnets kvalitet i skogsmarken och då vi dessutom står inför ett förändrat klimat där risken för körskador på mark och vatten ökar är det viktigt att skogsbruket bidrar till en god mark- och vattenkvalitet. Användning av biobränsle och skogsråvara som en förnyelsebar resurs lyfts fram som viktiga delar i arbetet med att begränsa en framtida klimatförändring. För att inte få negativa effekter på mark och vatten behövs det resurser för arbete med samverkan mellan myndigheter och skogssektorn och även kompetenshöjning. En förutsättning för att minska de negativa effekterna är också att skogsbruket följer den körskadepolicy som tagits fram.
Det behövs också en kompetenshöjning bland skogsägare och andra som verkar i skogen där man höjer blicken och ser skogen ur ett landskapsperspektiv. Miljöhänsynen vid alla skogliga åtgärder i samverkan med frivilliga avsättningar och formellt skyddande av områden är viktiga åtgärder. Hyggesfritt skogsbruk kan för vissa skogar vara ett sätt att kombinera brukande med bra miljöhänsyn. Allt för att skapa gynnsamma förhållanden där hotade arter kan sprida sig och fortleva i livskraftiga bestånd.