God bebyggd miljö. Bild: Tobias Flygar.

God bebyggd miljö

Når vi Dalarnas läns miljömål?

Tio av de tolv miljökvalitetsmål som har bedömts är inte möjliga att nå till 2020 i Dalarnas län. Nära att nås är Grundvatten av god kvalitet och Bara naturlig försurning, vilket är en mer positiv bedömning än den nationella 2013. I övrigt överensstämmer bedömningarna för Dalarna med de nationella.

De flesta av miljökvalitetsmålen är inte möjliga att nå till år 2020. Att bedömningarna för Grundvatten av god kvalitet och Bara naturlig försurning och är mer positiva än nationellt beror på Dalarnas geografiska läge och geologi. För grundvattnet spelar även en aktiv regional planering in.

Även för en del andra mål innebär Dalarnas förutsättningar att situationen ser bättre ut än i andra delar av landet.

För God bebyggd miljö medför Dalarnas betingelser både för- och nackdelar. Lägre exploateringstryck gör att mindre resurser tas i anspråk och färre intressekonflikter uppstår. Samtidigt är förändringen i befintlig ohållbar bebyggelsestruktur långsam och kommunernas aktiva styrning av lokaliseringar liten, då de är angelägna om att stödja alla förslag till utbyggnad. Dessutom är resurserna små i många kommuner.

Utvecklingen i miljön de senaste två-tre åren varierar mellan miljökvalitetsmålen. För naturmålen är utvecklingen negativ. Natur- och kulturmiljövärdena i skogen och odlingslandskapet utarmas och antalet hotade arterna ökar, trots att en del goda insatser görs för att motverka detta. En nyligen uppmärksammad negativ utveckling för myrar är att de börjar växa igen, troligen som en följd av kvävenedfallet eller klimatförändringen. Klimatet påverkar också fjällens storslagenhet eftersom trädgränsen stiger.

Generellt sett minskar utsläppen, men den diffusa spridningen av kemiska ämnen är oförminskad och det krävs stora insatser för att vända utvecklingen.

För vattenmiljöerna har möjligheten till en positiv utveckling ökat genom det systematiska vattenförvaltningsarbetet.

På en översiktlig nivå är utvecklingen för God bebyggd miljö positiv. God samverkan i länet och ett aktivt offentligt miljöarbete bidrar till detta. Principerna får dock inte alltid genomslag i de konkreta ärendena.

Det nya regionala åtgärdsprogram för miljömålen som har fastställts 2013 blir vägledande för miljöarbetet de närmaste åren.

Tidigare regionala miljömål

Visa regionala miljömål för:

God bebyggd miljö

Det är inte möjligt att nå målet till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Positiv utvecklingsriktning

Resultat

Många insatser sker. Miljötillståndet varierar mellan miljökvalitetsmålets delar. Inga påtagliga förändringar har skett under året. Kommunuppgifterna har hämtats från Boverkets och länsstyrelsernas samverkansorgan RUS miljömålsenkät.

Bebyggelsestruktur och samhällsplanering

I två kommuner är översiktsplanen yngre än fem år. Arbetet med en ny plan pågår i åtta kommuner

Hållbarhetsambitioner märks och viss gemensam metodutveckling sker. Åtta av länets femton kommuner tar fram eller har strategier för jordbruksmark respektive förtätning av bebyggelse. Tio kommuner utarbetar eller har klimatanpassningsdokument.

Länsstyrelsen har tagit fram riktlinjer för sin granskning av energi- och klimataspekter i översiktsplaner (PM 2013:18).

Infrastruktur

I arbetet med olika typer av infrastruktur tas alltmer miljöhänsyn och samverkan ökar. Inom VA-sektorn har arbetet intensifierats.

I transportplaneringen ökar integreringen av fyrstegsprincipen och miljö. I Mora och Ludvika pågår pilotprojekt. Region Dalarna driver bland annat Fjällpaketet.

På regional nivå finns sedan 2009 en strategi för miljöanpassade transporter. Genomförandet återstår i hög grad. Hösten 2012 tillsatte Region Dalarna en tjänst för detta arbete. Regionen antog 2012 också ett kollektivtrafikprogram.

Dokument för miljöanpassade transporter finns eller tas fram i 12 kommuner. Åtgärdsexempel är gratis kollektivtrafik i Avesta.

Natur- och kulturvärden

Nio kommuner tar fram eller har dokument för grönstruktur och något fler genomför åtgärder. Nästan alla har naturvårdskompetens.

Bebyggelseinventeringar och kulturmiljöprogram av varierande ålder och kvalitet finns i 11 kommuner. Antalet kommunantikvarier har minskat. Endast två kommuner har egen kommunantikvarie, Hedemora och Falun. Det är främst i kommunal planering kulturmiljö beaktas. Under 2013 har Länsstyrelsen påbörjat en översyn av riksintressen för kulturmiljö och friluftsliv.

God vardagsmiljö

Sju kommuner har de senaste åren åtgärdat trafikbuller vid bostäder. Tre kommuner uppger att de utarbetar eller har miljöbyggprogram, andelen nationellt är 28 procent. Erfarenhetsutbytet genom Byggdialog Dalarna visar att i några kommuner påverkas byggandet via kommunens energi- och klimatstrategi. En trähusstrategi planeras.

En trend sedan flera år är att det kommer in färre ansökningar om radonbidrag.

Hushållning och avfall

Naturresurshushållning tas upp i olika sammanhang, inte minst energi. Länsstyrelsens uppdrag driver på och kommunerna samarbetar. 14 kommuner utarbetar eller har en aktuell energiplan. Hösten 2012 fastställdes en regional energistrategi.

Dala Avfall, kommunerna och Länsstyrelsen driver genomförandet av åtgärder och uppföljning av de kommunala avfallsplanerna. Utifrån en gemensam grund har 13 av 15 kommuner fastställt mål för 2013-2017, inklusive åtgärdsplan. Avfallsförebyggande är i fokus. Den nya åtgärdsplanen genomförs, följs upp och revideras årligen med start 2014.

Analys och bedömning

Målet bedöms inte som möjligt att nå till 2020.

Insatser i Dalarna har stor betydelse för möjligheterna att nå målet.

Lägre exploateringstryck jämfört med mer expansiva län innebär att mindre resurser tas i anspråk och att färre intressekonflikter uppstår. Samtidigt innebär det att förändringen i befintlig ohållbar bebyggelsestruktur är långsam och att kommunernas aktiva styrning av lokaliseringar är liten, då man är tacksam för att det över huvud taget finns ett exploateringsintresse. Liten och stagnerande befolkning i många kommuner med små och krympande resurser ger sämre förutsättningar. Detta skulle kunna motverkas genom utvecklad kommunal samverkan.

Utvecklingen för målet bedöms svagt positiv då intresset och insatser för God bebyggd miljö ökar. Flera initiativ har tagits, exempelvis gemensam avfallsplanering och Byggdialog Dalarna.

En utmaning är att många aktörer, inklusive medborgarna, behöver engageras. Otydliga roller, intressekonflikter och kunskapsluckor försvårar. Flera åtgärder är dyra. Resursbrist råder även för stödjande arbete. Med små resurser kan myndigheterna ändå åstadkomma mycket om man gör rätt saker.

Bebyggelsestruktur och samhällsplanering

Stora insatser behövs inom fysisk samhällsplanering. Bebyggelse- och transportstrukturer behöver belysas och dialog och redskap utvecklas. Moderna planeringsunderlag och ett mer aktivt förhållningssätt behövs. Dalarnas svårighet att rekrytera kompetens och få kontinuitet i planeringen behöver lösas.

Infrastruktur

Dalarna som glesbygds-, export- och besökslän har stora transportbehov. Transportsnål samhällsplanering och beteendepåverkan är nödvändig. Bättre tågpendlingsmöjligheter krävs. Länets järnvägar har dock stora kapacitetsproblem, vilket blir problematiskt när gruvnäringen ska expandera.

En ny regional transportplan har remitterats hösten 2013. Den antas ge liknande miljöeffekter som den gällande. Länsstyrelsen bedömer att transportplaneringen skulle kunna bidra till klimat- och energimålen i högre grad än idag.

Natur- och kulturvärden

Det är positivt att det finns en ökad förståelse för kulturmiljöns betydelse för ett attraktivt Dalarna. Samtidigt behöver kultur- och naturvärden tas tillvara bättre och utvecklas och kompetensen behöver öka.

God vardagsmiljö samt hälsa och säkerhet

Stora delar av Dalarna har en god vardagsmiljö och stora förbättringar har skett. Problem återstår dock, exempelvis att byggnader ger hälsoproblem.

Hushållning och avfallshantering

God hushållning med naturresurser är en avgörande fråga och våra konsumtionsmönster behöver förändras. Energiarbetet ökar och nu behöver energieffektivisering fokuseras. Positivt är också ett ökat intresse för träbyggande.

Allt mindre avfall deponeras och matavfallsinsamlingen ökar. Samtidigt blir vi sämre på att sortera och mer avfall produceras per person. Det är betydelsefullt att minskade avfallsmängder är i fokus nationellt.

Åtgärdsprogram 2013-2016 för Dalarnas miljömål har fastställts 2013. Bland Länsstyrelsens insatser finns strategisk översiktlig planering och arbete kring förebyggande av avfall.

Pil uppåt smiley saknas God bebyggd miljö i Dalarna

Indikatorer som följer upp målet