Av de mål som bedömts på regional nivå bedöms fyra mål som nära att nås, och åtta mål får bedömningen att de inte är möjliga att nå till år 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel. Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms enbart på nationell nivå.
Under år 2012 har Länsstyreslen i Jämtland påbörjat arbetet med att revidera de regionala miljömålen. I samband med detta fokuseras miljömålsarbetet mot att bli än mer åtgärdsinriktat. Kommande åtgärdsprogram ses som en viktig del i att prioritera och förstärka miljömålsarbetet.
Länsstyrelsen bedömer att de åtgärder som sker, och som kan utvecklas fortsätter att stärka förutsättningarna att nå miljökvalitetsmålen Frisk luft, Ingen övergödning, Grundvatten av god kvalitet och Storslagen fjällmiljö.
Skydd och återhämtning av biologisk mångfald går för långsamt gällande skogs- och myrmarker. Tillgängliga styrmedel för att skydda områden minskar. Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen ser den utvecklingen som ett stort hinder i att försöka bromsa förlusten av den biologiska mångfalden.
Tillgången på nationella styrmedel är ett återkommande uttalat behov för i stort sett samtliga miljömål. Inom vissa miljömål är det tydligt, exempelvis inom miljökvalitetsmål som rör områdesskydd och restaureringar, var det behövs ytterligare resurser. Länets åtgärdsarbete kan förbättras om Länsstyreslen och flera andra regionala aktörer förtydligar behovet och omfattningen av styrmedel.
För de flesta miljökvalitetsmålen handlar det ofta om vad som sker på nationell och internationell nivå. Ekonomiska intressen samt produktions- och konsumtionsbeteenden, motverkar många gånger möjligheterna att nå målen. Handlingsplanen för Fossilbränslefritt Jämtlands län 2030 och den fortsatta utbyggnaden av vindkraftsproduktionen visar dock två exempel på hur arbetet med att ett så omfattande och i högsta grad globalt miljömål som begränsad klimatpåverkan kan ske på en regional nivå.
Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.
Tidigare regionala miljömål
Ett rikt växt- och djurliv
I länet är läget särskilt kritiskt för skogslevande arter. Arealen naturskogar minskar snabbt samtidigt som spridningsvägar mellan de kvarvarande naturskogarna saknas. Arter knutna till ängs och betesmarker bedöms ha det svårt då igenväxning av dessa miljöer fortgår.
Resultat
Skogsbruk är den mest omfattande markanvändningen inom länet och den verksamhet som hårdast drabbar biologisk mångfald. Nyttjandet av skogliga ekosystem är fortsatt mycket intensiv. Äldre skogar med mycket höga naturvärden avverkas fortfarande och död ved förstörs och avlägsnas samtidigt som allt för få träd tillåts bli gamla och grova i den brukade skogen. Habitatförlust och brist på spridningsmöjligheter mellan fungerande habitat är några av de allvarligaste följderna för arter knutna till naturskogsmiljöer. Ungefär två tredjedelar av länets skogsareal nedom gränsen för fjällnära skog är avverkad, ytterligare 1 procent avverkas årligen.
Skogsbrukets hänsyn mot våtmarker bedöms försämrad. Tidigare lämnade kantzoner avverkas och vid nyavverkning saknas många gånger tillräcklig kantzon mot våtmarken. Restaurering pågår på ett mindre antal tidigare hårt påverkade våtmarker med höga naturvärden i länet.
Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation
Länsstyrelsens riktade arbete med hotade arter pågår kontinuerligt i enlighet med särskilt framtagna åtgärdsprogram. Arbetet är en viktig del i att hitta och initiera skötsel och restaureringsåtgärder för flera av de arter som annars riskerar att förvinna från länet. Under 2012 har riktade insatser gjorts inom åtta åtgärdsprogram. Minst två skyddsvärda kalktallskogar har lokalierats. Trots ett stort behov av ökade resurser minskade anslaget ytterligare för åtgärdsarbetet under 2012.
Biologiskt kulturarv
Ett antal ängar och betesmarker restaureras nu genom LIFE och Utvald miljö och syftar till att bevara förutsättningarna för hävdgynnade arter som kräver skötsel av marker. Under år 2012 har bland annat fem slåtterängar med orkidén Brunkulla kunna skötas tack vare ovan nämnda projekt. Genom det fortsatt minskade antalet lantbruk och därmed också minskad djurhållning försämras kontinuerligt möjligheterna för hävdgynnade arter att överleva.
Det har genomförts restaurering av ett mindre antal tidigare hårt påverkade våtmarker med höga naturvärden i länet. Restaureringen syftar till att återställa vattenbalansen och behålla livsmiljön för hotade arter knutna till dessa miljöer bland annat mollusker och växter.
Grön infrastruktur
Samarbetsprojekt i mindre skala mellan Länsstyrelsen och skogsbruksaktörer har initierats under året. Syftet är att arbeta fram en landskapsstrategi för att behålla och återskapa hotad naturmiljö lokalt i länet genom en kombination av skydd och hållbart nyttjande av skogen. Arbetet startades genom initiativ av skogsbruksaktörer vilket Länsstyrelsen ser som positivt.
Analys och bedömning
Länsstyrelsen bedömer det som mycket svårt att nå miljömålet Ett rikt växt- och djurliv i Jämtlands län år 2020, främst då vi är mycket långt från ett hållbart brukande och en hejdad förlust av biologisk mångfald. Utvecklingen bedöms vara negativ.
Den viktigaste åtgärden för minskad förlust av länets arter är att bevara/återskapa ett landskap med ”tillräcklig mängd” gammal biologiskt värdefull skog. Bedömningar av vad som är tillräckligt varierar mellan 10–30 procent. Med dagens avverkningstakt kommer ca 75 procent av skogen nedom fjällen att vara avverkad år 2020. Av kvarvarande skog är dessutom merparten redan biologiskt utarmad. Med beslutade och planerade medel bedöms 2 procent av skogsarealen ha skyddats formellt år 2020. Ytterligare 5 procent skyddas frivilligt av skogsnäringen. Skyddet är nödvändigt för att bevara särskilt värdefulla skogar, men har liten verkan på pågående habitatförlust. Sverige har politisk rådighet att minska förlusten av känsliga skogsarter och dess livsmiljö. Sverige har även internationellt åtagit sig detta genom Riokonventionen och Nagoya-protokollet. Även EU har rådighet via Art- och habitatdirektivet.
Sektorsansvaret behöver tas på större allvar och vid nyttjandet av skogsmarken tillse en kontinuerlig tillgång på substrat så som död ved, gamla träd och lövträd samtidigt som funktionella spridningsvägar behålls eller återskapas. Ett landskapsekologiskt synsätt i alla skogliga åtgärder är nödvändigt för att behålla biologisk mångfald knuten till skog. Det hårda nyttjandet av skogsmark påverkar även vattendrag, sjöar och våtmarker. Länets sjöar och vattendrag är kraftigt påverkade av vattenkraft och flottning men nu sker viss återhämtning.
Våtmarkerna nyttjas i liten grad men efterfrågan på torv för energiproduktion förväntas öka. Skogsbrukets hänsyn mot våtmarker bedöms försämrad. Jordbruksmarkens användning är förhållandevis hållbar, men bristande lönsamhet och låga mjölkpriser drabbar mångfalden kraftigt genom nedläggning av gårdar och oskötta ängs- och betesmarker.
Ett rikt växt- och djurliv i Jämtland
Indikatorer som följer upp målet