Av de mål som bedömts på regional nivå bedöms fyra mål som nära att nås, och åtta mål får bedömningen att de inte är möjliga att nå till år 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel. Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms enbart på nationell nivå.
Under år 2012 har Länsstyreslen i Jämtland påbörjat arbetet med att revidera de regionala miljömålen. I samband med detta fokuseras miljömålsarbetet mot att bli än mer åtgärdsinriktat. Kommande åtgärdsprogram ses som en viktig del i att prioritera och förstärka miljömålsarbetet.
Länsstyrelsen bedömer att de åtgärder som sker, och som kan utvecklas fortsätter att stärka förutsättningarna att nå miljökvalitetsmålen Frisk luft, Ingen övergödning, Grundvatten av god kvalitet och Storslagen fjällmiljö.
Skydd och återhämtning av biologisk mångfald går för långsamt gällande skogs- och myrmarker. Tillgängliga styrmedel för att skydda områden minskar. Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen ser den utvecklingen som ett stort hinder i att försöka bromsa förlusten av den biologiska mångfalden.
Tillgången på nationella styrmedel är ett återkommande uttalat behov för i stort sett samtliga miljömål. Inom vissa miljömål är det tydligt, exempelvis inom miljökvalitetsmål som rör områdesskydd och restaureringar, var det behövs ytterligare resurser. Länets åtgärdsarbete kan förbättras om Länsstyreslen och flera andra regionala aktörer förtydligar behovet och omfattningen av styrmedel.
För de flesta miljökvalitetsmålen handlar det ofta om vad som sker på nationell och internationell nivå. Ekonomiska intressen samt produktions- och konsumtionsbeteenden, motverkar många gånger möjligheterna att nå målen. Handlingsplanen för Fossilbränslefritt Jämtlands län 2030 och den fortsatta utbyggnaden av vindkraftsproduktionen visar dock två exempel på hur arbetet med att ett så omfattande och i högsta grad globalt miljömål som begränsad klimatpåverkan kan ske på en regional nivå.
Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.
Tidigare regionala miljömål
Bara naturlig försurning
Miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning kommer ej att nås i Jämtlands län till år 2020. Nederbörden har fortfarande en försurande effekt och någon tydlig utvecklingsriktning för tillståndet i miljön går inte att utläsa.
Resultat
Försurningssituationen för vattendrag och sjöar i länet förbättrades under åren 1995–2008 och aktiv motverkan genom kalkning har kunnat reduceras kraftigt. Sedan år 2008 har läget dock försämrats, främst på grund av att effekterna av tidigare genomförda kalkningar har upphört, minskningen av nedfallet har stagnerat och att antalet episoder med stora nederbördsmängder har ökat. Åtgärder i form av kalkning fortsätter men i för liten omfattning för att miljökvalitetsmålet skall kunna uppfyllas.
Försurade sjöar och vattendrag
Varje år inventeras sjöar och vattendrag i länet, med inriktning på biologisk och kemisk status. De senaste åren har läget försämrats i delar av länet på grund av kraftiga regn samtidigt som de kvarvarande effekterna av de tidigare kalkningsinsatserna avtagit. Elfiske och bottenfaunaprovtagning visar på sämre resultat än på länge vilket troligtvis beror på surstötar med låga pH-värden och förhöjda halter av giftiga metaller.
Jämtlands län har ett länseget mål inriktat på hotade arter som direkt och indirekt är påverkade av försurning av vattendrag. En förutsättning för livskraftiga bestånd av flodpärlmussla och utter är att tillgången på fisk är god vilket inte är fallet i de försurningsskadade vattendragen. För uttrar syns en tydlig återetablering i stora delar av länet och utvecklingen ser positiv ut. För uttern räcker det förmodligen med övervakning och uppföljning vilket dock kräver ytterligare resurser. För flodpärlmusslan är situationen betydligt mer oroande. Försurning påverkar både direkt och indirekt beståndet, men andra påverkansfaktorer har betydelse. När målet antogs fanns 12 kända bestånd av reproducerande flodpärlmussla i länet. Den årliga inventeringen visar på att antalet musslor har ökat något i länets vattendrag. Under år 2012 hittades ytterligare ett reproducerande bestånd av flodpärlmussla, i en tidigare okänd lokal. Fler och kraftfullare åtgärder behövs dock för att nå målet.
Försurad mark
I fjällområdet är tillståndet fortsatt oroande. Vissa områden är extremt känsliga för surt nedfall och fortsatt starkt hotade, därför finns i Jämtlands län ett länsegna mål som berör försurning i fjällområdet. Läget har försämrats i delar av länets fjällvärld de senaste åren på grund av stora nederbördsmängder i kombination med att effekterna av de tidigare genomförda kalkningsinsatserna klingat av. I fjällvärlden blir såväl undersökningar som åtgärder betydligt dyrare än i övriga länet på grund av områdenas otillgänglighet. Flera åtgärder har ändå genomförts och under år 2012 spreds ca 700 ton kalk i de övre delarna av Härjeån samt 450 ton i ett biflöde till Lofsån.
Analys och bedömning
Möjligheterna att fullt ut nå miljökvalitetsmålet i Jämtlands län till år 2020 är mycket små, även om ytterligare åtgärder skulle genomförs. Någon tydlig utvecklingsriktning för tillståndet i miljön går inte att utläsa. Utsläppen av försurande ämnen från industrier och energianläggningar på kontinenten har minskat kraftigt de senaste decennierna. Detta har medfört att kalkningsinsatserna i länet har kunnat minskas med ungefär tre fjärdedelar sedan år 2000. En viss ökning kommer dock att behövas de närmaste åren, eftersom läget de senaste åren har försämrats i delar av länet på grund av kraftiga regn samtidigt som effekterna av de tidigare kalkningsinsatserna avtagit.
Påverkan genom atmosfäriskt nedfall
EU:s nuvarande luftstrategi är inte tillräckligt långtgående och ett genomförande av strategin kommer inte att minska långväga transport av försurande ämnen till en tillräckligt låg nivå för att inte överskrida vad mark och vatten tål i länets känsligaste områden. Vissa tecken finns på återhämtning hos arter som drabbats hårdast av försurning (till exempel flodpärlmussla), men försurningsproblematiken kvarstår.
Påverkan genom skogsbruk
Dessutom finns farhågor att ett ökat bruk av helträdsuttag inom skogsbruket kan leda till en gradvis sänkning av halten basiska ämnen i näringsfattig skogsmark på svårvittrad berggrund. Det kan bidra till en fortsatt försurning av skogsmarken i dessa områden.
Bara naturlig försurning i Jämtland
Indikatorer som följer upp målet