I Norrbotten bedöms två av miljökvalitetsmålen kunna nås till år 2020. Ytterligare två miljökvalitetsmål anses vara nära att nås. Nio mål kommer inte att nås till 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel. Tre miljökvalitetsmål bedöms nationellt av Naturvårdsverket.
Ingen övergödning och Storslagen fjällmiljö bedöms kunna nås med idag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda år 2020. Bara naturlig försurning och Grundvatten av god kvalitet anses vara nära att nås. Resterande nio mål bedöms inte kunna nås till 2020.
Norrbotten är ett stort län med många olika naturtyper och miljöer. Länet hyser få människor på en stor yta med rika naturtillgångar. Trots detta är det nio miljökvalitetsmål som inte kommer att uppnås.
I Norrbottens skogs- och kustland samt i Bottenviken är naturen påverkad av en intensiv mark- och vattenanvändning. I fjällen och i de fjällnära skogarna, våtmarkerna och vattendragen bedöms situationen för naturmiljön vara mer gynnsam. Inom jordbruket har rationaliseringar och nedläggningar skett, och pågår fortfarande; något som kan leda till att hävdgynnade arter försvinner. Ett intensivt skogsbruk bidrar till försurning och övergödning, fysisk påverkan på vatten och fragmentering av skogslandskapet som på sikt kan leda till utdöende av arter. Skogar med höga natur- och kulturvärden avverkas fortfarande. Den pågående satsningen på naturreservat och annat områdesskydd är av stor betydelse för bevarandet av ett stort antal arter. Även den expansiva gruvindustrin ökar belastningen på naturmiljön och leder också till negativa effekter på boendemiljön. Dagens urbaniseringstrend skapar ett större bebyggelsetryck i länets större städer. Kulturmiljövärden och övriga stadsbyggnadsvärden påverkas ofta negativt i tätorterna. Luftkvaliteten i länets tätorter är i vissa fall lika dålig som mer tätbefolkade områden i södra Sverige. Längs länets kust finns sulfidjordar som kan orsaka kraftig försurning och höga metallhalter. Dioxiner är också ett angeläget problem för Bottenviken. Bestånden av havsöring, vildlax och kustharr är fortfarande svaga men förbättringar i bestånden sker och under 2012 har uppgången av lax i flera av vildlaxälvarna nått toppnoteringar. Renskötseln är nödvändig för att upprätthålla naturbetesmarkerna i fjällen.
Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.
Tidigare regionala miljömål
Hav i balans samt levande kust och skärgård
Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Miljögiftsåtgärder hämmas av lagrade gifter och brister i styrmedel, och arbetet med biologisk mångfald/produktion och kulturmiljö av resurser i länet.
Resultat
God miljöstatus, God ekologisk och kemisk status
Inga eller få åtgärder utförs i dagsläget, förutom rent tekniska inom industrin, för att förbättra kust- och havsvattnets status. Klart är dock att huvuddelen av vattnen är påverkade (referens till VISS). Övergödningsproblematik finns eller befaras finnas i enstaka mindre vattenförekomster med koppling till enskilda avlopp och enstaka industrier. Den huvudsakliga orsaken till försämrad status inom länet är miljögifter, men brist på data och oklarheter över hur miljögifter ska bedömas gör dock att större åtgärder som saneringar mm. inte kan anses motiverade i dagsläget. Därför satsas resurser på åtgärder i form av kunskapsuppbyggnad och datainsamling. Till exempel så pågår i dagsläget ett flertal projekt för att förbättra kunskapsläget och bedömningsunderlaget, bl.a. källstudie för dioxiner (Länsstyrelsen Norrbotten, Dioxiner i Bottenhavet och Bottenviken-pågående utsläpp eller historiska synder. Ej publ.), förekomst av prioämnen och SFÄ i Haparanda-/Torneå-området samt mätningar för att verifiera SMHI´s kustvatten modell (HOME) i mindre kustvattenförekomster med befarad övergödning. Ett projekt pågår också för att förbättra bedömningsgrunden för kvalitetsfaktorn bottenfauna. En pilotstudie för kartläggning av riskområden med sulfidleraproblematik är utförd. Under 2013 kommer studien att utökas till att omfatta hela länet (Länsstyrelsen Norrbotten, Rapport 11/2012). Ett underlag på uppväxtområden för sikyngel har tagits fram i samarbete med Finland över hela Bottniska viken (se: Intersik).
Grunda kustnära miljöer, Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation, Hotade arter och återställda livsmiljöer
Förändringen i laxfisket medför att man från och med 2012 kommer att fasa ut fisket med drivlinor och krok i Östersjön och styra över fisket till fiske med fällor nära älvarnas utlopp. Till detta kommer även sänkta kvoter. Resultat från fiskräkningar under året vid Sikfors kraftstation pekar på att antalet laxar som går upp i älvarna för att leka ökat markant senaste året (Dan Blomkvist, Länsstyrelsen Norrbotten). Då de nya regleringarna endast varit i bruk under knappt ett år, och inte heller börjat gälla med full effektkan resultaten från fiskräkningen inte direkt härledas till de nya regleringarna, utan bör ses som en indikation till förbättring.
I vissa vattendrag genomförs även åtgärder för att förbättra vandrings och lekmöjligheter för lax och öring, som exempelvis borttagning av vandringshinder, återställning av tidigare flottledsrestaurerade sträckor och restaurering av lekbottnar.
Vid länsstyrelsens översyn av utökat strandskydd tas även kända marina värden med i ställningstagandet.
Analys och bedömning
Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel. Detta beror på naturens egen återhämtningsförmåga, dåligt fungerande nationella och internationella styrmedel, samt på att regionalt åtgärdsarbete inte prioriteras av resursskäl.
Utvecklingen för miljökvalitetsmålet är neutral. Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön. Positiva och negativa utvecklingsriktningar inom målet tar ut varandra.
God miljöstatus, God ekologisk och kemisk status
Miljötillståndet har i de flesta kustvattenförekomsterna sämre än god ekologisk och kemisk status främst p.g.a. miljögifter. Ett fåtal små kustvattenförekomster är övergödda eller ligger i riskzonen, med påverkan från enskilda avlopp och industrier (www.viss.lst.se). Ökad rening har minskat halterna av många miljögifter, men vissa miljögifter ökar fortfarande och nya skadliga ämnen påträffas i förhöjda halter. Brist på data och oklarheter över hur miljögifter ska bedömas leder till svårigheter att tillämpa miljökvalitetsnorm gentemot förorenande verksamheter. Åtgärdsarbetet begränsas även av de brister i internationella styrmedel som nämns i Giftfri miljö.
Naturtyper, arter och populationer. Ekosystemtjänster och friluftsliv
Bestånden av havsöring och vildlax är svaga, men förbättras (Fiskeriverket, Fiskbestånd och miljö i hav och sötvatten, 2011). Liknande status bedöms för kustharr (Dan Blomkvist, Länsstyrelsen Norrbotten). Förbättringarna beror troligen på 3-metersregeln samt förändrad kvot och lagstiftning för laxfisket i Östersjön (FIFS 2004:36). Siklöjan har onaturlig ålders- och storleksstruktur, men beståndet är för övrigt starkt (Fiskeriverket. Fiskbestånd och miljö i hav och sötvatten 2011). Andra hotade arter har okänd utveckling, men hotas av storskaliga processer och hård kustexploatering. Man kan ana minskningar av vissa fågelarter, t.ex. svärta och silltrut, med möjlig koppling till storskaliga förändringar i södra Östersjön (Svensk fågeltaxering ).
Restaurering av kustens rekryteringsområden för fisk är eftersatt. Fysisk påverkan i kustvattendrag och sulfidleraproblematik behöver åtgärdas.
Kusten saknar styrmedel för att nyttjas hållbart. Exploateringsgraden vid fastlandskusten är hög (Länsstyrelsen Norrbotten, Rapport 11/2010; Miljömålsindikator). Marina naturvärdesunderlag är knapphändiga och fördjupade översiktsplaner för kusten saknas.
Bevarande av natur- och kulturvärden
Bevarande och skydd av marina miljöer har avstannat, eftersom Länsstyrelsen inte prioriterat arbetet. Natura 2000-områden med marina vatten ligger främst i yttre kustbandet, vilket inte är representativt för länet. Viktiga grunda fastlandsnära miljöer är oftast oskyddade.
De flesta av kustens- och skärgårdens kulturmiljöer är kända och flera av dem tillgängliga, men långsiktigt skydd i bindande kommunala planer och kulturreservat saknas på grund av resursbrist.
Kunskapen om vrak och andra kulturlämningar under vatten är låg. Ingen av FMIS inlagda vraklämningar är utredda till omfattning och exakt position.
Hav i balans samt levande kust och skärgård i Norrbottens län
Indikatorer som följer upp målet