Inget av miljökvalitetsmålen kommer att nås i Södermanland till år 2020. Ett av målen – Bara naturlig försurning är nära att nås med idag planerade styrmedel som beslutas före år 2020. Elva mål nås inte i länet utan ytterligare styrmedel och åtgärder. Tre av miljökvalitetsmålen bedöms inte på regional nivå.
Inga större förändringar av miljötillståndet i länet har skett under det senaste året. För de flesta mål är trenden neutral, det vill säga det går inte att se en särskild riktning på utvecklingen i miljön. Undantag är Bara naturlig försurning, där trenden är positiv, och Ett rikt växt- och djurliv där trenden är negativ.
För Bara naturlig försurning utvecklas miljötillståndet positivt. Endast ett fåtal sjöar och vattendrag är försurade i länet. Försurningen har minskat tack vare kalkning och minskat nedfall av försurande ämnen.
För Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag och Hav i balans samt levande kust och skärgård är situationen betydligt mer negativ. Hälften av länets sjöar är övergödda och länets kustvatten har försämrats sedan 2010. Trots en svag förbättring är övergödningen ett fortsatt allvarligt miljöproblem.
Trots en satsning på skydd av skog avverkas årligen skogar med höga naturvärden. Förhållandena för många andra naturtyper och arter försämras också i länet. Det gör att det blir mycket svårt att nå Ett rikt växt- och djurliv, Ett rikt odlingslandskap, Levande skogar, Myllrande våtmarker och Levande sjöar och vattendrag. Den negativa påverkan på den biologiska mångfalden hänger även samman med andra miljöproblem såsom klimatförändringar, övergödning, försurning och utsläpp av skadliga kemiska ämnen.
Trots att flera kommuner jobbar med förorenade områden, nås inte Giftfri miljö. För att nå målet krävs bättre kunskap om ämnenas effekter, skärpt lagstiftning samt starkare konsumentkrav. Tillförseln av skadliga ämnen påverkar även grundvattnet negativt. Detta påverkar Grundvatten av god kvalitet.
För att kunna nå Begränsad klimatpåverkan, God bebyggd miljö och Frisk luft krävs bland annat att kommunerna fortsätter sitt översiktsplanearbete, att externa köpcentra inte lokaliseras utanför stadskärnorna, att nya bostäder samplaneras med kollektivtrafik samt att energianvändningen i byggnader minskar.
Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.
Målet Storslagen fjällmiljö är inte aktuellt i Södermanland.
Tidigare regionala miljömål
Levande skogar
Skogen är en viktig resurs som nyttjas intensivt vilket medför att värdefulla skogsmiljöer påverkas negativt. Mycket arbete har påbörjats för att förbättra miljöhänsynen i skogsbruket. Det är en stor resursbrist för arbetet med att skydda skog. Det går inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön.
Resultat
Arbetet med skydd av skog går långsamt framåt då det är en brist på medel för ersättning till markägare. Hänsynen i samband med skogliga åtgärder behöver förbättras och körskador minskas. Flera åtgärder för att förbättra miljöhänsynen pågår i form av arbete med en förstärkt tillsyn, kompetensutveckling och ökad dialog mellan myndigheter och skogssektorn. Grottuttag gjordes på 2700 hektar per år i snitt för 2009-2011 i länet (Skogsstyrelsens intervjuundersökning till skogsägare). Kompensationsåtgärder i form av askåterföring utfördes på 565 hektar per år under samma tidsperiod (Skogsstyrelsens enkätundersökning till spridningsentreprenörer), vilket sannolikt innebär att det sker en viss nettoförsurning och näringsutarmning till följd av skogsbruk.
Hotade arter och återställda livsmiljöer
En viktig del i bevarandet av naturmiljövärden är skydd av skog i form av naturreservat, biotopskydd och naturvårdsavtal. Idag är resurserna väldigt begränsade och under 2011 nybildades ca 150 hektar naturreservat, 20 hektar biotopskydd och fem hektar naturvårdsavtal.
Skogsmarkens egenskaper och processer
Skogen är en av våra viktigaste källor till förnyelsebara råvaror och har stora både ekonomiska och miljömässiga värden och den nyttjas intensivt. Detta kan leda till en negativ påverkan på skogsmarkens egenskaper och processer genom näringsförluster, körskador och försurning. Södermanland är ett av länen i landet som tar ut mest biobränsle i samband med avverkningar och askåterföring görs i mindre skala. Denna obalans innebär negativa effekter på skogsmarken i form av näringsförluster och försurning. Skogsbruket har tagit fram en branschgemensam miljöpolicy för körskador (skogsindustrierna.org/branschen/skog/branschfakta/samlad-miljopolicy-om-korskador-pa-skogsmark) som kan leda till förbättringar. Under 2011 har det genomförts en stor utbildningssatsning för entreprenörer inom mark och vatten som SMF - Skogsentreprenörerna genomfört i landet.
Bevarade natur- och kulturmiljövärden
För att förbättra hänsynen i samband med skogliga åtgärder har Skogsstyrelsen skärpt tillsynen enligt SVL § 30. Det har också startats upp ett projekt ”Dialog för miljöhänsyn” (www.skogsstyrelsen.se) med deltagande från skogsbruk och ideella organisationer för att förbättra hänsynen. Många forn- och kulturlämningar skadas i samband med skogliga åtgärder och Skogsstyrelsen genomför nu en årlig inventering av vilken hänsyn som tas till kulturlämningar i skogen. Där ser man då också var bristerna ligger och därifrån vidta åtgärder för en förbättring.
Genom Landsbygdsprogrammet och regeringsuppdraget Skogsriket (www.regeringen.se/sb/d/14709) arbetar Skogsstyrelsen med kompetenshöjning och olika former av stöd för att gynna natur- och kulturmiljövärden. FSC genomför översyn av standarden, vilket vi kommer se utfallet av framöver.
Analys och bedömning
Skogsstyrelsen bedömer att vi inte kommer att nå målet för Levande skogar i Södermanland till år 2020 med idag beslutade eller planerade åtgärder. Åtgärder för att förbättra tillståndet i skogen har tagits men är i dagsläget inte tillräckliga för att vända utvecklingen. Mer resurser för skydd av skog, kompetenshöjning och samverkan behövs. En fortsatt ökad tydlighet och förstärkning av tillsynen kan också ge positiva effekter på miljön i skogen. Skogen har en stor betydelse för friluftsliv och rekreation men Skogsstyrelsen har under det gångna året haft väldigt lite resurser och verktyg att arbeta med detta. Regeringsuppdraget ”Skogsriket” pekar ut friluftslivet som en viktig del i användandet av skogen, vilket kan ge positiva effekter. Flera åtgärder är under genomförande och planerande vilket ger en bedömning av att det inte går att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön.
Ökade resurser för skyddsarbete
En viktig del för att nå måluppfyllelsen är arbetet med skydd av skog. Resurserna för ersättning till markägare för att inrätta formellt skydd är begränsade och skulle behöva öka för att täcka det behov som finns. För att få bästa möjliga nytta av den formellt skyddade marken bör vi fortsätta arbeta efter ”Strategin för formellt skydd av skog i Södermanland” (www.lansstyrelsen.se/sodermanland/Sv/djur-och-natur/skyddad-natur/Pages/Skogsstrategi.aspx ) tillsammans med åtgärdsprogram för hotade arter (ÅGP) och frivilliga avsättningar. Det finns flera underrepresenterade biotoptyper där bl.a. örtrika sumpskogar och äldre sandbarrskogar kan nämnas. Det är viktigt att kommunicera och informera om vikten av att skydda och bevara värdefulla skogar till skogsägare. Förståelsen och ansvarskännandet för miljötillståndet i våra skogar måste öka.
Ökad kompetens och samverkan
Ytterligare en del att lyfta fram i arbetet med Levande skogar i Södermanland är kopplat till preciseringen ”Skogsmarkens egenskaper och processer” Vi ser att skogsbruket kan ha en stor påverkan på vattnets kvalitet i skogsmarken och då vi också står inför ett förändrat klimat där risken för körskador på mark och vatten ökar är det viktigt att skogsbruket bidrar till att hålla en god mark- och vattenkvalitet. Användning av biobränsle och skogsråvara som en förnyelsebar resurs lyfts fram som viktiga delar med att begränsa en framtida klimatförändring. För att inte få negativa effekter på mark och vatten behövs det resurser att arbeta både samverkan mellan myndigheter och skogssektorn och även kompetenshöjning. En förutsättning för att minska de negativa effekterna är också att skogsbruket följer den körskadepolicy som tagits fram.
Det behövs en kompetenshöjning bland skogsägare och andra som verkar i skogen där man höjer blicken och ser skogen ur ett landskapsperspektiv. Miljöhänsynen i samband med skogliga åtgärder i samverkan med formellt skyddade områden är ur ett landskapsperspektiv väldigt viktiga. Detta för att skapa gynnsamma förhållanden där hotade arter kan sprida sig och fortleva i livskraftiga bestånd.
Levande skogar i Södermanlands län
Indikatorer som följer upp målet