Ett intensivt miljöarbete pågår i Östergötland och vi ser resultat av genomförda åtgärder. Samtidigt motverkas åtgärderna till viss del av samhällsutvecklingen och för flera av målen saknas resurser och styrmedel för att de ska uppnås. Av tolv mål som bedöms på regional nivå kommer tio inte att nås i tid.
Inom miljömålen Frisk luft och Bara naturlig försurning finns positiva trender och miljökvalitetsmålen bedöms båda som nära att nås. Det beror bland annat på att utsläppen av luftburet svavel har minskat kraftigt tack vare nationell och internationell lagstiftning. Inom Frisk luft finns stor regional rådighet och halterna av kväveoxider och flyktiga organiska ämnen har minskat.
Arbetet med vattendirektivet och miljöövervakningen fortsätter och intensifieras vilket påverkar flera vattenrelaterade mål positivt. Inom Grundvatten av god kvalitet, Hav i balans och levande kust och skärgård samt Levande sjöar och vattendrag kvarstår behov av bättre kunskapsunderlag och utökade resurser för att sätta in effektiva åtgärder där de gör bäst nytta. Övergödning är fortfarande ett av de största miljöproblemen i länet.
Inom Ett rikt odlingslandskap och Levande skogar behövs tydliga styrmedel och ökade resurser för skydd av jordbruksmark och skog samt bevarande av kulturmiljön. Utformningen av det nya landsbygdsprogram som träder i kraft 2014 kommer att inverka på flera av miljökvalitetsmålen. Programmet är ännu inte klart.
För miljömålet Giftfri miljö är det främst på EU-nivå som de största möjligheterna finns att påverka måluppfyllelse. Inom länet har vi främst rådighet kring åtgärder av förorenade områden, där minskade resurser påverkar åtgärdstakten.
Generellt ses ingen positiv utveckling för de mål och preciseringar som rör biologisk mångfald. Det är bland annat viktigt att ett ökat uttag av biomassa i skogen görs på ett hållbart sätt. Även mål och preciseringar som rör kulturmiljö nås generellt inte i tid. Här behövs ökade resurser till kunskapsunderlag och åtgärder.
Ett förändrat klimat förväntas ge konsekvenser på sikt för samtliga miljökvalitetsmål. Det är viktigt att dessa aspekter vägs in vid planering och genomförande av åtgärder.
Ett regionalt åtgärdsprogram för miljömålen är under framtagande och ska färdigställas 2013. Arbetet sker i ett brett regionalt samarbete och programmet förväntas leda till fler och effektivare åtgärder framöver.
Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.
Tidigare regionala miljömål
Frisk luft
Målet är nära att nås med i dag planerade styrmedel som beslutas före 2020. Utvecklingen i miljön är positiv. I Östergötland finns vissa problem med luftkvaliteten främst i de största städerna. Det finns regional rådighet och stor medvetenhet om problemet.
Resultat
Viktiga källor till utsläpp av luftföroreningar är bland annat vägtrafik, vedeldning och industrier. Utsläppen av flera föroreningar har minskat vilket har lett till lägre halter i luften.
Minskade utsläpp av flera ämnen
Utsläppen av flyktiga organiska ämnen inom vägtrafiken fortsätter att minska. Användning av lösningsmedel i hushållen står idag för den största bidraget till de svenska utsläppen. Det nationella arbetet med tillstånd/tillsyn har haft störst betydelse för att minska utsläppen.
Trenden för bensen i tätorternas omgivningsluft är minskande. Trafiken är i de flesta tätorter den viktigaste källan för bensen och redan beslutade styrmedel bedöms tillräckliga för att klara föreslagna målvärden till 2020. De senaste årens mätningar i Norrköping har visat på låga värden.
För bens(a)pyren är trenden minskande halter i de större tätorternas gaturum. Men generellt utanför städerna verkar det inte finnas någon minskande trend, troligen på grund av utsläpp från vedeldning. Fortfarande finns få tillgängliga mätdata, och regional utsläppsstatistik på anläggningsnivå saknas. Småskalig vedeldning är den största utsläppskällan.
Partiklar transporteras från kontinenten
Partiklar är främst ett tätortsbundet problem. Partiklar PM 2,5 transporteras till stor del från kontinenten. Där ser vi en positiv utveckling på senare år, sannolikt beroende på att åtgärdsarbetet för att minska luftföroreningar i Europa börjat ge effekt. Halterna av PM 2,5 överskrider ändå det föreslagna långsiktiga målvärdet på flera platser i södra Sverige.
Däremot är trenden negativ för partiklar PM 10 som är ett mer lokalt orsakat problem. Halterna av PM10 överskrider det föreslagna långsiktiga målvärdet i gatumiljön generellt och även i urban bakgrund på vissa platser i södra Sverige.
Ibland höga halter av ozon och kväveoxider
För marknära ozon har utvecklingen varit positiv de senaste åren. Men det förekommer episoder med högre halter, vilket främst beror på transport av luftföroreningar från kontinenten. Den långsiktiga trenden är att antalet episoder med höga halter av marknära ozon minskar. Det föreslagna långsiktiga målet för växtlighet överskrids ändå i södra delen av landet.
Bakgrundshalterna av kväveoxider visar en positiv trend. En viktig källa till kvävedioxid är vägtrafiken, men även energiproduktion, industri, arbetsmaskiner samt sjöfarten är betydelsefulla. Utsläppen av NOx ökade något mellan 2009 och 2010, främst vid värmeproduktion till följd av en kall vinter. Vägtrafiken har kraftigt minskat sina utsläpp under 2000-talet. Särskilt har utsläppen från personbilar minskat vilket beror på införandet av katalysatorrening på fordon. I Norrköping har exempelvis halterna av kvävedioxid i omgivningsluften minskat med cirka 50 procent under de senaste 20 åren. Men ibland kan halterna vid de mest trafikerade gatorna bli relativt höga, och inom vissa gatuavsnitt i Linköping och Norrköping uppmäts fortfarande höga halter.
Analys och bedömning
Målet är nära att nås med i dag planerade styrmedel som beslutas före 2020. Utvecklingen i miljön är positiv. Arbetet går åt rätt håll men för några luftföroreningar är styrmedlen inte tillräckliga.
Positiva utsikter för VOC och ozon
När det gäller flyktiga organiska ämnen så förväntas implementeringen av EU:s industriutsläppsdirektiv i Sverige få effekt. Preciseringen bedöms kunna nås med befintliga styrmedel samt ökning av andelen nya bilar.
Även preciseringen om marknära ozon kommer sannolikt kunna nås på sikt med hjälp av styrmedel som höjda avgifter för vägtransporter. Åtgärder inom hushållssektorn kan minska halterna. Det krävs även åtgärder i hela Europa för att minska utsläppen av kväveoxider och flyktiga organiska ämnen (som bidrar till ozonbildningen).
Svårt nå preciseringar om kväveoxid och partiklar
För kvävedioxid förväntas styrmedel såsom krav på bättre teknik för energianläggningar, planering och NOx-avgifter ge effekt. Även internationella styrmedel som krav på bästa teknik och hållbara långväga transporter förväntas bidra till lägre halter. Preciseringen bedöms ändå inte kunna nås med idag beslutade och planerade styrmedel, delvis eftersom det tar tid innan styrmedel får fullt genomslag i praktiken.
För partiklar PM2,5 är det internationella arbetet med utsläppskrav avgörande. De minskade halterna av partiklar PM2,5 beror troligen på beslut om utsläppsminskningar på europeisk nivå. Kommande EU-direktiv om utsläppstak kan förmodas ställa krav på utsläpp av partiklar och flyktiga ämnen.
För att minska halterna av partiklar PM10 krävs åtgärder inom den fysiska planeringen för att minska trafik inom vissa gatuavsnitt samt se över planeringen och förtätningen av städerna. Avgörande är också åtgärder för begränsad användning av dubbdäck samt för dammbindning. Sannolikt krävs avgifter eller andra styrmedel för att ge en tillräckligt låg andel dubbdäck.
Nationella och internationella åtgärder behövs
Halter av luftföroreningar är svåra att kontrollera med enbart regionala och lokala åtgärder. Nationella och internationella insatser behövs. Där ingår information, ändrade beteenden, ekonomiska styrmedel med mera.
Lokala åtgärder som har gett gott utfall är exempelvis Norrköpings åtgärdsprogram som har gett synliga resultat avseende partikelhalterna (PM 10) på gator i tätorten. Nu arbetar också Linköpings kommun med ett åtgärdsprogram för att minska halterna av PM10. Även arbete med tillsyn och tillståndsprövning kan minska luftföroreningar.
Utsläpp av klimatgaser och luftföroreningar sker ofta från samma källor. Mycket kan vinnas på att samordna styrmedel och åtgärder för att minska sådana utsläpp. Exempelvis är det viktigt att begränsa utsläpp av kortlivade klimatpåverkande luftföroreningar (sotpartiklar) och ozonbildande luftföroreningar.
Åtgärder behöver påskyndas för att minska utsläppen av kvävedioxider från transporter och arbetsmaskiner, och av slitagepartiklar från dubbdäck. Arbete inom EU och FN behövs för att minska halterna av ozon och partiklar. År 2013 blir ”Luftens år” inom EU. Där ska en ny strategi för luftföroreningar tas fram, som kommer att påverka även Sveriges framtida lagstiftning.
Frisk luft i Östergötlands län
Beskrivning saknas
Uppföljningstext saknas
Indikatorer som följer upp målet