Ytterligare, effektivare, styrmedel och åtgärder behöver tas fram för att komma längre i miljöarbetet. Inga miljökvalitetsmål kommer att kunna nås i Kronobergs län till år 2020. Ett mål – God bebyggd miljö – är nära att nås.
Utvecklingen positiv är för miljökvalitetsmålen Frisk luft och Skyddande ozonskikt. Åtgärder vidtas eller har redan genomförts även om mer kan göras.
Utvecklingen är neutral för Begränsad klimatpåverkan, Bara naturlig försurning, Ingen övergödning, Grundvatten av god kvalitet, Myllrande våtmarker och God bebyggd miljö. Även om stort regionalt fokus finns på klimatfrågan och att göra länet fossilbränslefritt räcker inte planerade och genomförda åtgärder till. Transportsektorns utsläpp av växthusgaser, samt påverkan på luftkvaliteten, ökar. Buller är ett ökande problem. Transporternas påverkan på luftkvaliteten påverkar bedömningen av Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Myllrande våtmarker samt Ingen övergödning. Det behövs mer effektiva styrmedel och åtgärder.
Utvecklingsriktningen är oklar för miljökvalitetsmålen Giftfri miljö och Säker strålmiljö. Minskande anslag till sanering av förorenade områden riskerar att sänka takten i arbetet med att omhänderta gamla miljösynder. Nya hittills okända ämnen tillkommer i snabb takt vilket kan innebära okända risker för människors hälsa.
Utvecklingen är negativ för Levande sjöar och vattendrag, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv. Intensifieringen av skogsbruken, liksom den alltmer ökande andelen gran, gynnar inte den biologiska mångfalden och innebär dessutom att humushalterna ökar i sjöar och vattendrag. Arealen jordbruksmark minskar, liksom de, för den biologiska mångfalden, viktiga naturliga betesmarkerna och slåtterängarna. De, för varje år, allt färre lantbrukarna, som ska hinna sköta länets jordbruksmark, hinner inte sköta jordbrukslandskapet på ett sådant sätt att tillräcklig hänsyn tas till den biologiska mångfalden och de kulturhistoriska lämningarna. Alltför många enskilda avlopp läcker fortfarande näringsämnen till vattendragen och vidare ut till havet. Stora insatser behövs för att restaurera limniska miljöer och minska övergödningen. Möjligheten att förtäta bebyggelsen i LIS-områden, kan innebära att fler flyttar ut på landsbygden men också innebära ökad påverkan på miljön som byggande av bryggor, båttrafik, muddring, strandmodifieringar med mera. Det skulle också kunna innebära nya möjligheter att få viktiga skötselinsatser för slåtterängar och betesmarker gjorda. För god bebyggd miljö är bullerproblematiken i bostadsområden ett växande bekymmer.
Länsstyrelsen i Kronobergs läns miljömålssidor
Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.
Tidigare regionala miljömål
Levande skogar
Länets skogar domineras av granintensivt skogsbruk samtidigt som den biologiska mångfalden är beroende av lövträd och lövskogsmiljöer, särskilt av ädellövträd. Skogsbrukets miljöhänsyn måste fortsätta utvecklas och förbättras. Det krävs betydande insatser för bevarande och utveckling av viktiga livsmiljöer.
Resultat
Skogsbruket bedrivs alltmer intensivt och konkurrensen om skogens olika värden ökar. Anläggning av ny skog och skötsel av denna sker med fortsatt inriktning mot granproduktion. Samtidigt finns ett stort behov att återskapa viktiga livsmiljöer, t.ex. lövträdsrika skogar. Stor nederbördsmängd och milda vintrar ger blöta marker med sämre bärighet för skogsmaskiner och riskerna att skada mark och vatten ökar.
Skogsmarkens egenskaper och processer
Ökat uttag av bioenergi medför negativ påverkan på mark och vatten. Kompensationsåtgärder utförs i otillräcklig omfattning. Uttag gjordes på cirka 5000 hektar/år under perioden 2009-2011 samtidigt som aska återfördes till cirka 1800 hektar/år. Skogsmaskinernas körningar fortsätter att orsaka skador och något tydligt förbättrat resultat i skogen kan ännu inte påvisas. Positivt är dock att en branschgemensam körskadepolicy antagits och medvetandet bland sektorns aktörer har ökat.
Ekosystemtjänster
Exempel på ekosystemtjänster är friluftsliv, jakt och bärplockning, skogsråvara inklusive bioenergi. De är alla ekonomiskt eller socialt betydelsefulla.
Grön infrastruktur, gynnsam bevarandestatus samt hotade arter och återställda livsmiljöer
Många skogstyper och skogslevande arter saknar idag gynnsam bevarandestatus. För en stor del av de hotade arterna är trenden negativ. För många arter är kunskapsläget för dåligt för att ens en bedömning om trenden ska kunna göras. Indikatorerna gammal skog, äldre lövrik skog och hård död ved utvecklas dock positivt. Det är oklart om tillräcklig biologisk kvalitet har uppnåtts i hittillsvarande ökningar.
Betydande arealer skog med höga naturvärden saknar långsiktigt skydd. Det finns även ett behov av naturvårdande skötsel för att naturvärden ska kunna bevaras och utvecklas. Under senaste året har åtgärder för att öka arealen ädellövskog och naturvårdande skötsel inklusive kulturmiljövård skett på cirka 550 hektar inom ramen för Landsbygdsprogrammet. Till detta kommer åtgärder inom ramen för NOKÅS. Detta är positivt men omfattningen är inte tillräcklig.
Skogarna i länet är mycket grandominerade och saknar ofta för den biologiska mångfalden viktiga strukturer vilket innebär att det finns ett stort behov att återskapa sådana strukturer. Gröna planer av hög kvalitet har stor betydelse som planeringsunderlag inför olika åtgärder.
Bevarade natur- och kulturmiljövärden
Miljöhänsynen i skogsbruket ger otillräckligt resultat i skogen. En avgörande faktor är kunskaps och/eller informationsbrist. Utförarna av skogliga åtgärder nås inte av den information som krävs för att rätt hänsyn ska tas.
Friluftsliv
De tätortsnära områdena är inventerade men ännu inte registrerade. Dialog och förankringsarbete om behov av anpassningar i skogsbruket med berörda markägare är ett viktigt arbete som påbörjats.
Analys och bedömning
Skogsstyrelsen bedömer även i år att målet inte kommer nås till år 2020. Tillståndet i länets skogar är inte stabilt och det finns brister i skogbrukets miljöhänsyn samtidigt som bevarandeinsatserna är otillräckliga. Även om vissa parametrar utvecklas positivt är den samlade bedömningen av utvecklingen i miljön negativ. Befintliga styrmedel och/eller resurser är inte tillräckligt effektiva för att vända utvecklingen som helhet.
Frivilliga insatser viktiga
Skogsbrukets insatser är mycket betydelsefulla för att målet kan nås. Som exempel kan nämnas Skogsbrukets delaktighet i Leaderprojektet ”skogens kulturarv” som hittills har utbildat ca 150 deltagare om skogsbruk på fornåker.
Information och rådgivning viktig till skogsbrukets aktörer
De som arbetar med planering och avverkning behöver få återkoppling om hur den miljöhänsyn som tas vid slutavverkning kan förbättras. Skogsstyrelsen har påbörjat arbetet med att återkoppla resultaten av sin miljöhänsynsuppföljning till utförarna.
Kunskapsbrist
Den viktigaste källan är sedan 1990-talet nyckelbiotops¬inventeringen men den har vissa brister. Detta pga. att ny kunskap tillkommit och att naturvärdena utvecklas. T.ex. kan ett objekt bedömt som ”objekt med naturvärden” ha utvecklats sedan inventeringen gjordes och skulle vid en ny bedömning ev. fått statusen ”nyckelbiotop”.
Resurser bör avsättas för förbättring av nyckelbiotopsinventeringen. Dessutom bör det övervägas om samråd ska fordras generellt även för skogsbruksåtgärder i ”objekt med naturvärden”.
Formellt skydd av skog
För att långsiktigt bevara ett rikt växt- och djurliv i skogen fordras att vissa skogar undantas från skogsbruk. Under 2011 prioriterades arbetet i Kronobergs län till KOMET-projektet och till det nystartade projektet kring en nationalpark vid sjön Åsnen. Med nuvarande takt nås inte målen om skydd av 17 procent av skogen till år 2020 som antagits av Konventionen om biologisk mångfald. Det är främst resurser för handläggning som är otillräckliga. Dessutom har virkespriser och ersättningsnivån till markägare ökat under det senaste året utan att anslaget har ökat. Detta betyder att avsatta pengar räcker till mindre areal skog.
Åtgärderna behöver öka
Befintliga styrmedel och/eller medföljande resurser räcker inte för att säkerställa vare sig formellt skydd av värdefulla skogar eller tillräcklig hänsyn vid skogliga åtgärder. Insatserna som görs via Landsbygdsprogrammet är positiva men kommer att minska under nästa år. Det är ännu oklart vilka åtgärder och vilken omfattning det nya Landsbygdsprogrammet kommer att få.
På nationell nivå driver Skogsstyrelsen en dialog mellan skogsbrukets intressenter för att tydliggöra sektorsansvaret och för att få fram en gemensam målbild av hur bra miljöhänsyn kan se ut.
Prioriteringar i länet
Krafttag behöver tas för att den miljöhänsyn vid slutavverkningar som rör de båda miljöfunktionerna hänsynskrävande biotoper och mark och vatten under kommande år ska förbättras.
Levande skogar i Kronobergs län
Indikatorer som följer upp målet