Ett miljökvalitetsmål – Myllrande våtmarker – är nära att nås på Gotland till år 2020. För övriga miljömål som bedöms på regional nivå kommer målen inte att nås till 2020 med idag beslutade åtgärder och styrmedel.
För de flesta miljömål är utvecklingen neutral eller oklar, men för ett mål – Ingen övergödning – går utvecklingen i positiv riktning. Rådgivning inom projektet Greppa Näringen har bedrivits intensivt och Region Gotlands projekt Klart Vatten arbetar framgångsrikt med att åtgärda enskilda avlopp i länet. Att åtgärda enskilda avlopp bidrar också till att uppfylla målet Grundvatten av god kvalitet, vilket alltid är ett prioriterat mål av Region Gotland (tidigare Gotlands kommun). Region Gotland har under 2012 även fokuserat på Giftfri miljö, till exempel genom att inventera förorenade områden och bedriva tillsyn i lantbruk, bilskrotar och entreprenadfirmor.
För att kunna nå de vattenrelaterade miljömålen är styrmedel för åtgärder avgörande. Medlen för lokala vattenvårdsåtgärder (LOVA) har inneburit att många åtgärder för bättre vatten har kunnat genomföras. Att LOVA tas bort inför 2013 äventyrar det lokala engagemanget för våra vatten.
För Gotland är kusten och havet en viktig miljöfråga. För att effektivare kunna jobba för målet Hav i balans samt levande kust och skärgård behöver kunskapen om havsmiljön utvecklas så att påverkan på Östersjön kan minska, till exempel när det gäller övergödning och fiskefrågor. Gotland är också till stor del beroende av att det internationella arbetet går framåt för att kunna förbättra miljötillståndet.
För Ett rikt odlingslandskap påverkas arealen betesmark och slåtteräng som sköts på Gotland negativt av senare års ändringar av regler i EU-stöden. Trenden med färre och större enheter för att få lönsamhet i jordbruken är en annan faktor som tydligt inverkar på vilka marker som brukas. Detta hänger samman med utvecklingen för Ett rikt växt- och djurliv, där ett allt storskaligare brukande gör att många arters livsmiljö krymper. I odlingslandskapet försvinner småbiotoper och arter när deras livsmiljöer växer igen.
I länets enda kulturreservat har Länsstyrelsen nu utvecklat fokus på samspel mellan natur och kultur. Region Gotlands arbeten med översiktsplanering idag inkluderar ett betydligt mer övergripande perspektiv och tar hänsyn till flera sakområden på ett tydligare sätt än för ett antal år sedan. Detta ökar förutsättningarna för att hantera de gotländska utmaningarna och avvägningarna, samt att komma närmare uppfyllandet av miljömålet God bebyggd miljö.
Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.
Tidigare regionala miljömål
Myllrande våtmarker
Stora delar av Gotlands våtmarker har påverkats genom dikning och uppodling. Takten på nyanläggning och restaurering har varit för låg för att nå tidigare uppsatta mål. Skogsbilvägar anläggs inte. Myrskyddsplanen är inte helt genomförd och kunskapen om utvecklingen i befintliga våtmarker behöver förbättras.
Resultat
Tre större områden om totalt cirka 100 hektar översvämningsvåtmarker har beviljats medel från landsbygdsprogrammet under året. Syftet är att denna typ av våtmark ska kunna skötas med betande djur och därför krävs någon form av reglering av vattennivån under olika delar av året (indikator Anlagda våtmarker, information via Jordbruksverkets databaser). Därutöver har ett antal mindre våtmarker anlagts.
Under 2011 lades 170 hektar skogsmark om till åker- och betesmark och även en del till våtmark. Det är cirka 15 procent av den areal som avverkades under året. Det visar således att det finns ett behov av mer åkermark i länet. I den uppsökande verksamheten måste denna konkurrens om odlingsmark därför vägas in i kontakterna med markägarna.
I samband med handläggning av våtmarksärenden har kulturmiljöfrågorna kommit att belysas. Ett antal kulturmiljöutredningar har genomförts inför planerade nyanläggningar av våtmarker. Naturvårdshänsyn och biotopskydd är andra frågor som ställer krav på lokalisering och utformningen av våtmarken.
Under det senaste året har markägare underhållit dikningsföretag i större utsträckning än tidigare. Länsstyrelsen har genomfört utbildningsinsatser samt fältvandringar för att informera om regelverket kring vattenrätt samt behovet av att ta miljöhänsyn vid underhållsarbeten. Största faran är att underhållsåtgärder genomförs vid fel tidpunkt, att sediment frigörs med fosforläckage som följd, samt att lekplatser för havsöring skadas.
Resurser för uppsökande verksamhet har tillförts via landsbygdsprogrammet. Medlen bedöms räcka till en dryg halvtidstjänst under åren 2012-2014 och därmed har den uppsökande verksamheten kunnat intensifieras. Inriktningen har främst varit att försöka finna områden som kan dämmas för att på så sätt med små markingrepp åstadkomma så naturliga våtmarker som möjligt.
Under året har ett samarbete utvecklats med Sveriges Sportfiske- och fiskevårdsförbund. De bedriver ett arbete för att identifiera och restaurera kustnära lekområden för rovfisk, främst gädda vid kusten. Den inventering som finansierades med hjälp av Europeiska Fiskefonden (EFF) samt medel för lokala vattenvårdsåtgärder (LOVA) identifierade ett antal områden som är intressanta att arbeta vidare med i syfte att anlägga och restaurera våtmarker samt åstadkomma reproduktionsområden för fisk.
Pengarna som tilldelas Länsstyrelsen för skötsel av skyddade områden räcker inte till för att genomföra alla de restaureringsåtgärder som skulle behövas inom olika naturtypsgrupper och man tvingas att prioritera.
Analys och bedömning
Målet är nära att nås med idag beslutade styrmedel och åtgärder för 2020. Även om arbetet med anläggande av våtmarker går framåt är kunskapen om utvecklingen i befintliga våtmarker i landskapet sämre. Det är i dagsläget oklart hur stor andel av våtmarkerna som idag har gynnsam bevarandestatus och faktorer som upphörd hävd, markavvattning påverkar utvecklingen.
Utvecklingen i miljön är neutral. Kunskapen i dagsläget räcker inte till för att se en tydlig riktning för utveckling i miljön. Även om det anläggs och restaureras våtmarker så är den arealen försvinnande liten sett i relation till hur stora arealer våtmarker som fanns före de stora markavvattningsåtgärderna som skedde under 1800-talet och 1900-talet som medförde att 70 procent av öns våtmarker exploaterades. (Våtmarker på Gotland, Rapport 8 1997).
Våtmarkstypernas utbredning
Enligt länets våtmarksinventering 1997 fanns 1 084 våtmarksområden med en sammanlagd areal av drygt 22 000 hektar. Den vanligaste typen utgörs av agmyrar. Endast fem procent av den ursprungliga våtmarksarealen anses vara helt opåverkad.
Ekosystemtjänster
Våtmarker i odlingslandskapet syftar dels till att öka den biologiska mångfalden, främst i form av biotoper för ett rikare fågelliv, dels till näringsrening. När näringsrikt vatten från odlingsområden leds in i en våtmark kan denitrifikation av kväve ske samt sedimentation som minskar fosfortransport till havet.
Återskapade våtmarker och arters spridningsmöjligheter
Länsstyrelsen bedömer att det tidigare delmålet om 500 hektar anlagda och restaurerade våtmarker kommer att nås till 2020 eftersom anslutningen har blivit god de senaste åren tack vare resurser från Landsbygdsprogrammets för uppsökande verksamhet. Landsbygdsprogrammets medel för miljöinvestering är helt avgörande för att nå målet. Inför det nya landsbygdsprogrammet 2014-2020 finns även förslag som underlättar genomförandet där den föreslagna möjligheten till förskottsbetalning är något som särskilt välkomnas.
Bevarade natur- och kulturmiljövärden
Myrskyddsplanen är inte helt genomförd på grund av resursbrist. I samband med ett stort planerat kalkbrott kommer vissa våtmarksområden att påverkas men ärendet är inte slutligt avgjort. Anläggning av skogsbilvägare sker i dagsläget inte på Gotland. I samband med anläggning av vindkraftsparker bevakas att våtmarker inte skadas i samband med anläggningsarbetena.
Trots att inte alla våtmarker enligt myrskyddsplanen har skyddats så är det bara ett objekt som helt saknar skydd. Resterande är naturreservat eller biotopskyddsområden, alternativt delvis skyddade tack vare att de ingår i Natura 2000-områden. I samband med anläggning av vindkraftsparker bevakas att våtmarker inte skadas.
Friluftsliv och buller
I samband med att våtmarker återskapas har nya lokaler för fåglar skapats. Ett exempel är en nyanlagd våtmark där ett 50-tal fågelarter observerats, varav cirka 10 är rödlistade. Innan våtmarken anlades var fågellivet på den platsen mycket begränsat men har nu fått ett stort upplevelsevärde.