Här förklaras ord inom miljöekonomi och samhällsekonomisk analys på miljöområdet.
Vill du lägga till eller komplettera ett begrepp i listan? Kontakta Jennie Hokander på e-post: jennie.hokander@naturvardsverket.se
A B C D E F G H I J K L M N
O P Q R S T U V X Y Z Å Ä Ö
A
Allmän jämvikt (General equilibrium)
En situation där alla marknader befinner sig i jämvikt, det vill säga att marknadspriserna medför att den efterfrågade kvantiteten är lika stor som den utbjudna kvantiteten på alla marknader. En allmän jämviktsanalys inkluderar flera marknader, vilket kan vara motiverat då till exempel förändringar av styrmedel ska analyseras.
Alternativkostnad (Opportunity cost)
Alternativkostnad är lika med värdet av den bästa alternativa användningen av en resurs. Alternativkostnaden är det värde man går miste om genom att använda resurserna till något annat.
Exempel: ett företag äger ett markområde som används för uppställning av gods. Den bästa alternativa användningen av markområdet antas vara att hyra ut det som parkeringsplats, vilket skulle ge en intäkt på 8 000 kronor per månad. Företagets alternativkostnad för att använda markområdet som uppställningsplats är då 8 000 kronor per månad. Vad företaget betalat för marken är ointressant i sammanhanget.
Alternativvärde
Värdet av en vara/resurs vid dess näst bästa användning.
Altruism
Osjälviskhet, omtanke om andra.
Asymmetrisk information
När två parter har tillgång till olika information kan tre typer av problem uppstå:
(i) Moral hazard problem uppstår då ett avtal mellan två parter medför en risk för att en av parterna genom att ändra sitt beteende kan förorsaka den andra parten skada. Exempel, ett försäkringsavtal minskar incitamenten att vara aktsam.
(ii) Adverse selection (negativt urval) uppstår då en part har tillgång till mer information än den andra parten har innan ett avtal ingås. Risken finns då att den part som vet mest vinner på avtalet på den andres bekostnad. Exempel, en dödssjuk person har starkare incitament än andra att teckna en livförsäkring om försäkringspremien inte reflekterar sjukdomsstillståndet. En sådan försäkringsmarknad skulle inte fungera eftersom den drar till sig dödssjuka försäkringstagare.
(iii) Principal-agent problem uppstår då två parter har motstridiga incitament (split-incentives). Exempel, då hyresgästen betalar för driftskostnaderna kan hyresvärden ha incitament att köpa billiga vitvaror även om de innebär orimligt höga driftskostnader.
B
Betalningsvilja (Willingness to pay)
Kan förenklat sägas vara det största belopp en aktör är villig att betala för en viss kvantitet av en vara eller nyttighet under en viss budgetrestriktion (se budgetrestriktion). En aktörs betalningsvilja, uttryckt i monetära termer, kan användas för att prissätta varor och tjänster som inte har ett marknadspris, till exempel rena sjöar eller naturreservat.
Budgetrestriktion (Budget constraint)
Den begränsning som en aktörs budget innebär för aktörens utgifter. Exempel: ett hushålls totala inkomster bestämmer hur stora utgifter hushållet kan ha.
D
Diskontering (Discounting)
Metod som gör det möjligt att jämföra intäkter och kostnader som uppstår vid olika tidpunkter. Intäkter och kostnader räknas om till jämförbara enheter med hjälp av en så kallad diskonteringsränta. Räntan visar hur snabbt värdet av framtida intäkter och kostnader avtar med tiden.
Diskonteringsränta (Discount rate)
Ränta som används för att räkna om kostnader och nyttor som uppstår i framtiden till dagens värde. Storleken på diskonteringsräntan visar hur snabbt värdet av framtida kostnader avtar med tiden. Allmänt gäller att ju högre diskonteringsräntan är och ju längre fram i tiden en konsekvens inträffar, desto lägre blir dess värde omräknat till dagens värde (nuvärde).
E
Ekonomisk livslängd (Economic life)
En kapitalvaras ekonomiska livslängd är tiden mellan den tidpunkt då föremålet köptes och den tid då det för ägaren är ekonomiskt mer fördelaktigt att kasta eller sälja föremålet än att behålla och utnyttja det.
Energieffektivisering
Energieffektivitet har flera betydelser, men kan generellt sägas beskriva förhållandet mellan produktionen av prestanda, tjänster, varor eller energi och insatsen av energi. På makroekonomisk nivå brukar energieffektivisering avse kvoten mellan bruttonationalprodukten (BNP) och den totala energianvändningen.
En ekonomiskt motiverad energieffektivisering innebär att mer nytta kan produceras till en given kostnad för insatsvaror och insatsfaktorer.
Ex-ante
Ett utfall eller värde som har beräknats, uppskattats eller analyserats på förhand. Det är med andra ord ett förväntat utfall eller värde. Motsatsen till ex ante är ex post, det vill säga beräkningar i efterhand av det faktiska värdet eller utfallet.
Ex-post
Beräkningar och analys i efterhand av ett faktiskt utfall eller värde. Motsatsen till ex post är ex ante, det vill säga beräkningar eller uppskattningar av ett förväntat värde.
Extern effekt (Externality)
En effekt av en aktörs konsumtion eller produktion som påverkar en annan aktörs produktion eller konsumtion utan att effekten kompenseras för. Externa effekter räknas som ett marknadsmisslyckande och leder till en ineffektiv resursallokering. De förekommer då marknaden inte inkluderar alla kostnader och/eller nyttor som uppstår vid produktion eller försäljning av en vara eller tjänst. Externa effekter kan vara positiva eller negativa. En negativ extern effekt innebär att produktionen är större än vad som är samhällsekonomiskt lönsamt. Förekomsten av positiva externa effekter innebär å andra sidan att produktionen är lägre än vad som är önskvärt hur samhällets perspektiv. Ett exempel på en positiv extern effekt är då en biodlare, utan att kompenseras för det, ställer sina kupor nära en fruktodlares trädgård. Biproduktionen ger då inte bara honung utan ökar också fruktodlarens skörd till följd av binas pollinering. Ett exempel på en negativ extern effekt är då ett företag, utan att betala för det, förorenar ett vattendrag och på så sätt försämrar fiske- och badmöjligheterna. Om parterna förhandlar sig fram till en ersättning som kompensation för effekten internaliseras den och upphör att vara extern
F
Fasta priser
Priser som är oförändrade över tiden och anges i ett så kallat basårs pris. I nationalräkenskaperna uttrycks till exempel konsumtionen för olika år i ett visst basårs priser. Detta innebär att man kan få en uppfattning om hur konsumtionen har utvecklats genom åren.
Finansiell
Förenklat kan man säga att något betecknas som finansiellt (investering, transaktioner, kapital, effekter) när det räknas i pengar eller tillgångar och skulder med penningvärde. Motsatsen är realekonomisk.
Fri konkurrens (Free competition)
Konkurrens betyder tävlan mellan säljare eller köpare på en marknad. Fri konkurrens innebär att det är fritt för nya köpare och säljare att etablera sig på marknaden. Det innebär även att det inte finns överenskommelser eller regleringar för utbud eller efterfrågan som begränsar konkurrensen för säljare eller köpare.
Fripassagerare (Free rider)
Aktör som utnyttjar en tjänst eller resurs som någon annan betalar för utan att bidra till betalningen av den.
Fördelningseffekter (Distribution effects)
Effekter som leder till att fördelningen av exempelvis inkomster ändras mellan olika aktörer eller individer.
I
Incitament (Incentive)
En anledning för någon att utföra en handling. Inom miljöekonomin används ordet incitament för att beskriva hur en förändring av beteende kan uppnås. Exempelvis är trängselskatten ett incitament för att inte köra bil under vissa tider.
Inflation (Inflation)
Höjningar av den allmänna prisnivån som innebär att värdet av pengar minskar. Inflation kan mätas med hjälp av prisindex. Motsatsen till inflation är deflation.
Internalisera (Internalize)
En miljöskatt kan internalisera externa kostnader så att den som orsakar en skada på tredje part också står för kostnaden. Ibland används internaliseringsgrad för att kvantifiera hur stor del av de totala externa kostnaderna som är internaliserade. Se även externa effekter.
Intäkt (Revenue)
Det ekonomiska värdet av sålda varor eller tjänster. Intäkten ger en ökning i säljarens kassa eller ett tillskott till fordringarna (vid försäljning på kredit) eller en minskning av skulderna (vid kvittning av en skuld som säljaren hade till köparen). Transfereringar är intäkter för den som tar emot transfereringen. Exempelvis är skatter intäkter för stat och kommun.
K
Kaldor-Hicks kriteriet (Kaldor-Hicks criterion)
Enligt detta kriterium är en förändring önskvärd om de som vinner på förändringen kan kompensera dem som förlorar – och ändå tjäna på förändringen.
Kollektiv vara/nyttighet (Public good)
En vara/nyttighet med två grundläggande egenskaper: 1) Icke rivalitet och 2) icke exkluderbarhet. Icke rivalitet innebär att en persons konsumtion av varan inte påverkar kvaliteten eller kvantiteten av varan. Icke exkluderbarhet innebär att det inte att utesluta någon från att konsumera varan. . Exempel på kollektiva varor är det militära försvaret och luft. Jämför med ”Privat vara/nyttighet”.
Konsekvensanalys (Impact assessment)
En analys av konsekvenser som ett förslag förväntas få för samhället och aktörerna i samhället. Konsekvenserna utrycks i kvalitativa, kvantitativa eller monetära termer. I konsekvensanalysen kan det ingå en kostnads-nyttoanalys eller en kostnadseffektivitetsanalys.
Konsekvensutredningar
En utredning som ska göras när myndigheter tar fram eller ändrar föreskrifter eller allmänna råd. Utredningen ska blanda annat visa vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser föreskrifterna eller de allmänna råden får för företag.
Myndigheternas arbete med konsekvensutredningar regleras i förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. I förordningen finns bland annat bestämmelser om när en konsekvensutredning ska göras och vad den ska innehålla. Regelrådet ska ges möjlighet att yttra sig över en konsekvensutredning enligt förordning (2008:530) om myndigheters inhämtande av yttrande från Regelrådet.
Konsumentprisindex (KPI) (Consumer price index)
Det mest använda måttet för prisutveckling. KPI visar hur konsumentpriserna utvecklar sig i genomsnitt för hela den privata inhemska konsumtionen, det vill säga de priser konsumenterna faktiskt betalar. Måttet används bland annat för att mäta inflation och för att reglera avtal. Information om KPI hittar du på:
Statistiska centralbyråns webbplats.
Kostnad (Cost)
Den uppoffring som görs för att köpa (investeringskostnad), producera (produktionskostnad) eller inneha någonting. En kostnad kan vara förbrukning av exempelvis tid, pengar eller ren miljö.
Kostnadseffektivitetsanalys (Cost-effectiveness analysis)
Analys av hur ett förutbestämt mål kan nås till lägsta möjliga kostnad, eller hur största möjliga nytta kan nås till lägsta möjliga kostnad. Kostnadseffektivitetsanalysen kan utgöra en del av en konsekvensanalys eller utvärdering.
Kostnadsnyttoanalys (Cost-benefit analysis)
Analys och jämförelse av fördelarna (nyttan) och nackdelarna (kostnaden) av en viss åtgärd eller ett visst projekt. Principen är att en åtgärd eller ett projekt endast ska genomföras då nettonyttan förväntas vara positiv. Kostnadsnyttoanalysen kan utgöra en del av en konsekvensanalys eller utvärdering.
Känslighetsanalys (Sensitivity analysis)
Analys som innebär att man i en modell eller beräkning ändrar gjorda antaganden för att studera hur detta påverkar resultatet. I en känslighetsanalys kan exempelvis valet av olika diskonteringsräntors påverkan på resultaten analyseras.
L
Löpande priser
Priserna förändras över tiden utan att hänsyn tas till inflation.
M
Marginalintäkt (Marginal revenue)
Beskriver intäktsökning av ytterligare en enhet. Om målet exempelvis är att minska utsläppen av svavel är marginalintäkten den samhälleliga intäkt som minskningen av svavelutsläppen med ytterligare en enhet ger.
Marginalkostnad (Marginal cost)
Kostnadsökningen för ytterligare en enhet. Vid till exempel utsläppsminskning är marginalkostnad kostnadsökning för att minska utsläppen med ytterligare en enhet.
Marginalnytta (Marginal benefit)
Nyttoökningen för ytterligare en enhet. Vid till exempel utsläppsminskning är marginalnyttan den ökning i nytta som uppstår då utsläppen minskar med ytterligare en enhet.
Marknadsmisslyckande (Market failure)
När marknaden inte leder till att samhällets resurser används på ett effektivt sätt. Marknadsmisslyckanden inkluderar externaliteter, kollektiva nyttigheter, asymmetrisk information och marknadsmakt (till exempel prissamarbete i karteller och monopol).
Miljöbedömningar (Environmental assessment)
Den process som myndigheter och kommuner ska genomföra för vissa planer eller program som antas medföra betydande miljöpåverkan. En del i processen är att utarbeta en miljökonsekvensbeskrivning (se miljökonsekvensbeskrivning). Syftet med miljöbedömningen är att ”integrera miljöaspekter i planen eller programmet så att en hållbar utveckling främjas” (MB 6 kap. 11 §). Reglerna för miljöbedömning av planer och program finns i miljöbalken 6 kap. och i förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar. När man pratar om miljöbedömningar av planer och program i ett internationellt sammanhang används ofta begreppet Strategiska miljöbedömningar (Strategic Environmental Assessment, SEA).
Miljöekonomi (Environmental economics)
Ekonomi betyder hushållning med (knappa) resurser. Inom miljöekonomi är fokus på miljö som en knapp resurs och hur miljöresurser kan och även bör, användas för att nuvarande och kommande generationers välbefinnande ska vara så högt som möjligt.
Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) (Environmental impact assessment)
En detaljerad beskrivning av de miljömässiga konsekvenserna av en planerad verksamhet eller ett planerat projekt. Se även strategiska miljöbedömningar.
Miljöräkenskaper (Environmental accounts)
Ett informationssystem som med hjälp av statistik beskriver samband mellan miljö och ekonomi. Det utgår liksom nationalräkenskaperna från branscher, hushåll och offentliga myndigheter. De områden som hittills ingår är utsläpp till luft och vatten, avfall, energianvändning, materialflöden, kemikalier, miljöskyddskostnader, miljöföretag, miljöskatter, naturresurser och miljöfrämjande subventioner.
Miljöskatt (Environmental tax)
En skatt som används för att påverka beteende i mer miljövänlig riktning. En miljöskatt, sett utifrån hur den är motiverad, bör därför skiljas från statsfinansiellt motiverade skatter. Se även Pigouskatt.
Monopol (Monopoly)
En marknad med bara en säljare men många köpare.
N
Nationalekonomi (Economics)
Vetenskap som studerar produktion, konsumtion och distribution av varor och tjänster under förusättningen att de tillgängliga resurserna är knappa.
Neoklassisk teori (Neoclassical economics)
Som neoklassiska räknas en samling teorier som har utvecklats ur den klassiska nationalekonomin. Inom neoklassisk teori har marginalbegreppet en central roll. Beslut fattas på grund av marginalnyttor eller marginalkostnader. Den neoklassiska teorin bygger även på antaganden om att hushåll och företag är nytto- och vinstmaximerande aktörer som agerar ekonomiskt rationellt och har rationella förväntningar. Under senare delen av 1800-talet började den neoklassiska teorin tränga ut den klassiska nationalekonomin. .
Nominell (Nominal)
Det ursprungliga värdet om uttrycks oberoende av värdeförändringar som t.ex inflation. Motsatsen till nominell är real.
P
Pareto-kriteriet (Pareto criterion)
Kriterium för hur den sociala välfärden ökar eller minskar. Enligt kriteriet ökar den sociala välfärden om en individ får det bättre utan att någon annan individ får det sämre. Om däremot en individ får det bättre samtidigt som någon annan får det sämre, så kan man inte enligt pareto-kriteriet säga att den sociala välfärden påverkas.
Partiell jämvikt (Partial equilibrium)
Jämvikt på en marknad. Allmän jämvikt innebär jämvikt på flera marknader. Vid en partiell jämviktsanalys använder man ofta antagandet om ceteris paribus (allt annat lika). Antagandet innebär att jämvikter på andra marknader inte ändras när det sker en förändring på en marknad. En partiell analys är lämplig för små förändringar som inte förväntas påverka andra marknader, exempelvis små skatteförändringar.
Fullständig information (Complete information)
Ett ekonomiskt begrepp som innebär att alla individer vid beslut har tillgång till all nödvändig information för att ta korrekta beslut.
Pigouskatt (Pigou tax)
En Pigouskatt korrigerar för externa effekter så att ett samhällekonomiskt optimalt pris nås. Detta betyder att externa effekter internaliseras så att en "lagom" nivå på miljöstörande verksamhet nås.
Porterhypotesen (Porter Hypothesis)
Porterhypotesen innebär att länder som ”går före” och skärper sin miljöpolitik kan få högre produktivitet eller fördelar jämfört med andra länder. Genom starkare konkurrenskraft kan tillväxten öka.
Privatekonomisk
Avser en privatpersons, ett företags eller annan privat eller offentlig organisations ekonomiska förhållanden. Begreppet skiljer sig från samhällsekonomiskt (se samhällsekonomisk).
Privat vara/nyttighet (Private good)
En tjänst eller vara, som det är möjligt att exkludera andra från att använda och där varans eller tjänstens kvantitet eller kvalitet ofta minskar vid konsumtion. Jämför kollektiv vara.
R
Real
Att uttrycka något i reala termer innebär att man har tagit hänsyn till förändringar i penningvärdet (inflation eller deflation). Motsatsen till real är nominell.
Realränta (Real interest rate)
Den del av den nominella räntan som inte ”går åt” till att kompensera en långivare för att det reala värdet av en fordring minskar på grund av inflation. Exempel: om den nominella räntan är 10 % och inflationstakten 7 % blir realräntan 1,10/1,07–1 = 0,028 det vill säga 2,8 %
Relativa priser (Relative Prices)
Varors och tjänsters priser jämförda med varandra.
S
Samhällsekonomisk (Socio economic)
Något som betecknas som samhällsekonomiskt rör hela samhället och dess ekonomiska förhållanden. Begreppet skiljer sig från privatekonomisk (se privatekonomisk).
Samhällsekonomisk effektivitet (Social efficiency)
Att samhällets resurser används på ett effektivt sätt betyder (1) att rätt saker produceras (2) att de produceras på rätt sätt (det vill säga utan "slöseri" med resurser) och (3) att tidpunkten för produktion och konsumtion är väl vald.
Skatteväxling (Tax reform)
I miljöekonomiska sammanhang lyfts så kallad grön skatteväxling, vilket innebär att skatten på verksamhet med negativa miljöeffekter höjs och skatten på andra områden sänks. Syftet är att växlingen ska vara intäktsneutral och den ökade miljörelateringen i skattesystemet förväntas skapa miljövinster. Det finns också förhoppningar om att sänkningen av andra skatter (till exempel på arbete) kan generera ökad sysselsättning.
Skuggpris (Shadowprice)
Ett skuggpris reflekterar det värde som kan tillskrivas en marginell förändring av något som inte handlas på marknader, t.ex. minskade utsläpp. Skuggpriset för att nå ett specifikt miljömål används i vissa sammanhang för att värdera utsläppsminskningar. Skuggpriset utgörs då av hur mycket det förväntas kosta att minska utsläppen på marginalen, dvs. den sista enheten som behövs för att ett specifikt mål ska uppnås. Skuggpriset förväntas motsvara samhällets maximala betalningsvilja för att minska utsläppen.
Strategiska miljöbedömningar (SMB) (Strategic Environmental Assessments)
En miljömässig bedömning av ett strategiskt eller övergripande beslut, exempelvis en policy, plan eller program. Den strategiska miljöbedömningen kan i sin tur medföra projekt för vilka miljökonsekvensbeskrivningar måste genomföras.
Styrmedel (Policy instrument)
Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är styrmedel olika instrument som används för att styra hur samhällets resurser används och fördelas. Styrmedel används också för att öka den ekonomiska effektiviteten genom att korrigera för olika marknadsmisslyckanden. Styrmedel delas ofta in administrativa (exempelvis regleringar och normer), marknadsbaserade (exempelvis skatter och handelssystem) och information. .
T
Teknisk livslängd (Technical lifetime)
Den tid då en maskin eller annan tillgång rent tekniskt är funktionsduglig.
Transferering (Transfer)
Överföring, överflyttning eller betalning som inte är betalning för varor eller tjänster. Det kan exempelvis vara skatter till och bidrag från den offentliga sektorn. Transfereringar ska inte ingå i samhällsekonomiska kostnadsnyttoanalyser eftersom det bara är en överflyttning av nytta eller kostnad från en part till en annan. Däremot påverkar det fördelningen av kostnader och nytta mellan olika parter och ska därför ingå i en analys av fördelningseffekter (se fördelningseffekter).
U
Utsläppsrätt (Tradable emission permits)
En utsläppsrätt är ett värdepapper som ger en aktör rätt att släppa ut en given mängd av något, t.ex. ett ton koldioxid
V
Värde (Value)
I ekonomisk teori används begreppet värde i meningen att det reflekterar den nytta som människor upplever vid konsumtion av varor och tjänster eller nyttjande av resurser. Värden kan vara positiva eller negativa. Varje gång ett val görs sker en implicit värdering, något värderas högre än något annat. Människors preferenser är grundläggande för ekonomiska värden.
Å
Åtgärd (Measure)
En förändring som bidrar till att nå ett uppsatt mål. Det kan vara en fysisk förändring (till exempel investering i reningsutrustning eller anläggande av en våtmark) eller en beteendemässig förändring (till exempel att åka kollektivt istället för att ta bilen, sopsortera eller köpa miljövänligare produkter). Åtgärder kan genomföras av privatpersoner, företag eller inom den offentliga sektorn. I vissa sammanhang används begreppet åtgärd brett och innefattar alla typer av insatser, även mål och styrmedel.