Av de 12 miljökvalitetsmål som bedömts på regional nivå kommer inget att nås i Skåne till år 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel och åtgärder. Målen för klimatpåverkan, ozonskiktet och strålmiljön bedöms enbart på nationell nivå. Målet för Storslagen fjällmiljö gäller inte i Skåne.
Mycket bra miljöarbete pågår i Skåne. Det finns ett stort engagemang hos offentliga verksamheter, näringsliv och enskilda individer för att minska samhällets påverkan på miljön och hitta lösningar som är långsiktigt hållbara. Trots detta bedömer Länsstyrelsen att vi inte kommer att nå miljökvalitetsmålen till år 2020.
Miljöbelastningen är stor då länet är tätbefolkat med hög befolkningstillväxt och stort exploateringstryck. Skåne är ett transitlän för transporter och intransporten av luftföroreningar från sjöfart och andra länder är betydande. Skåne har också ett omfattande jordbruk. Hushållning med mark och vatten är en viktig fråga i länet och markanvändningskonflikter mellan exploatering och bevarande av natur- och kulturvärden är påtagliga.
Den biologiska mångfalden är hotad eftersom livsmiljöer försvinner, kvaliteterna försämras och arter får det svårare att överleva. Minskad biologisk mångfald tillsammans med klimatförändringar och fler främmande arter påverkar naturens möjligheter att leverera de ekosystemtjänster som vi är beroende av, vilket får konsekvenser för hälsa, livskvalitet och ekonomi. Det krävs ett nytt arbetssätt med fokus på hela landskapet och de strukturer som binder samman olika livsmiljöer för den biologiska mångfalden. Ska förlusten av biologisk mångfald hejdas måste alla verksamheter som påverkar denna trend ta ansvar.
Övergödningen är ett av de största miljöproblemen i skånska vatten, vilket kan förklaras med stor andel jordbruksmark och näringstillförsel från reningsverk, enskilda avlopp och industrier.
Användningen av kemikalier i samhället är omfattande och kunskapsluckorna är stora. Åtgärder såsom internationella överenskommelser, lokala och regionala beslut om inköp av ekologisk mat, informationsinsatser om miljögifter i varor är steg i rätt riktning. Men med en ständigt ökande konsumtion ökar användningen av kemikalier och därmed belastningen på miljö och hälsa.
För att öka förutsättningarna för att nå miljömålen har Länsstyrelsen beslutat om ett åtgärdsprogram som ska ge vägledning och stöd för prioriteringar av åtgärder och utvecklingsinsatser hos skånska aktörer, och stimulera en ökad samverkan mellan länets aktörer i det regionala miljöarbetet. Läs mer om Skånska åtgärder för miljömålen.
Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.
Tidigare regionala miljömål
Ett rikt växt- och djurliv
Livsmiljöer försvinner, kvaliteterna försämras och arter får det svårare att överleva. Hela landskapet måste stå i fokus när livsmiljöer återskapas och binds samman för att arter ska kunna spridas. Ska förlusten av biologisk mångfald hejdas måste alla verksamheter som påverkar denna trend ta ansvar.
Resultat
Tjugo år efter den stora konferensen om biologisk mångfald i Rio är statusen för våra arter och deras livsmiljöer fortfarande inte gynnsam. Skåne är det län med flest rödlistade arter och flest försvunna arter. Livsmiljöerna för många arter är fragmenterade och arterna är isolerade i små öar i landskapet mellan vilka genflödet är begränsat. Den genetiska mångfalden vet vi mycket lite om, och vi vet inte vad som går förlorat. Minskad biologisk mångfald tillsammans med klimatförändringar och fler främmande arter påverkar naturens möjligheter att leverera de ekosystemtjänster som vi är beroende av, vilket får konsekvenser för hälsa, livskvalitet och ekonomi.
Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation
Skydd av natur går långsamt och resurserna till arbetet med hotade arter, skötsel och restaurering räcker inte. I rapporteringen till EU 2007 hade drygt 15 procent av naturtyperna gynnsam bevarandestatus. Av 7 400 hektar skogsmark som anses skyddsvärd hade 66 procent formellt skydd 2010. Mängden lövträd och död ved i skogsmiljöer ökar men kontinuitetsglappen är stora. Skyddet av vattenmiljöer går långsamt och är nästan obefintligt i marina miljöer. Kunskapen om marina miljöers värden och skötsel är otillräcklig. Av myrskyddsplanens 35 våtmarker återstår 21 att skydda.
Våtmarker för biologisk mångfald anläggs och restaureras (2100 hektar mellan åren 2000-2011). Arealen ängs- och betesmarker med miljöersättning har ökat sedan 2000 med 87 respektive 14 procent , men det är oklart om markernas kvaliteter förbättrats och om rätt marker sköts.
Påverkan av klimatförändringar
Så länge som globala utsläpp av växthusgaser ökar och halterna stiger i atmosfären så påverkas naturen och kommer att påverkas under lång tid framöver. I Skåne har energieffektiviseringar och ökad användning av förnybara bränslen dock lett till regionalt minskade utsläpp av växthusgaser.
Ekosystemtjänster och resiliens
Livsmiljöer för arter fortsätter att försvinna eller kvaliteterna försämras genom dagens nyttjande av naturresurser, vilket påverkar ekosystemens förmåga att leverera tjänster.
Grön infrastruktur
Kommunala planeringsunderlag för grönstruktur och vattenområden har inte tagits fram i den takt som krävs. 2011 saknade 13 kommuner program för grönstrukturen och sju kommuner arbetade med frågorna. Knappt hälften av Skånes kommuner har ett kommunomfattande grönstrukturprogram eller liknande och de får sällan genomslag i översiktsplanerna.
Främmande arter och genotyper
Främmande arter ökar och sprider sig i hela landskapet. Stora källor är spridning från trädgårdsodling och plantskolor, illegala utsättningar av arter i vatten och utsättning av främmande växtgenotyper i landskapet längs vägar.
Biologiskt kulturarv
Kulturmiljöstöd för vård av kulturelement i gårdsmiljöer har ökat med 29 procent från 2000 (från 1 850 till 2 600 gårdar). I skogsmark är kunskapen bristfällig om skogsbrukets påverkan på forn- och kulturlämningar och skadorna är troligen stora.
Analys och bedömning
Fragmenteringen av arters livsmiljöer och kvalitet fortgår, även om takten motverkas något genom skötsel- och restaureringsåtgärder. Hotade arter fortsätter att bli sällsyntare bland annat genom den utdöendeskuld i form av brist på livsmiljöer som finns i landskapet. Förändringstakt och återhämtningstid för den biologiska mångfalden är lång och de utmaningar vi står inför idag är resultat av tidigare agerande. Tillräckliga styrmedel och resurser saknas för att vända utvecklingen.
Det krävs ett nytt arbetssätt med fokus på hela landskapet och de strukturer som binder samman olika livsmiljöer för den biologiska mångfalden. Ökad hänsyn behöver tas till arter och deras livsmiljöer i landskapet. Arter måste ges möjlighet att röra sig mellan områden och den brist på lämpliga livsmiljöer som finns idag måste åtgärdas. Resurser till skydd och förvaltning av viktiga livsmiljöer behöver öka, men ska förlusten av biologisk mångfald hejdas i Skåne måste alla verksamheter som kan påverka denna trend (myndigheter, jordbruks-, skogs- och fiskenäringarna) ta sitt ansvar.
Skydd och skötsel av vår natur
Ökade resurser behövs till förvaltning av skyddade områden och åtgärdsprogram för hotade arter, miljöersättningar behöver riktas till områden med värdefull natur, samtidigt som fler områden i framförallt odlings- och skogslandskapets bör få långsiktigt skydd. Det behövs en kraftig anslagshöjning om områdesskyddsarbetet ska kunna intensifieras enligt nuvarande nationella målsättningarna. Ett generellt biotopskydd av vissa värdefulla vattenområden skulle öka möjligheterna att få större areal skydd i vattenmiljöer.
För att öka skyddstakten av våtmarker och vattenmiljöer krävs en förändring av de lagar som reglerar dikningsföretag. Miljöersättningarna behöver ses över så att träd- och buskar tillåts i skyddszoner längs vattendrag och sjöar. Även restaureringsarbetet i vattendrag försvåras av regelverket.
Restaurering och återskapande av livsmiljöer
Behovet av att restaurera och återskapa livsmiljöer för biologisk mångfald är stort, men befintliga resurser räcker inte till utan behöver växlas upp med till exempel EU-medel. För närvarande pågår restaurering av skyddsvärda naturtyper genom tre EU-finansierade Life-projekt. Life to ad(d)mire restaurerar våtmarker, inom UC4Life restaureras vattendrag för bland annat hotade musslor och inom Sand Life restaureras sandiga marker inom 16 Natura 2000-områden.
Det finns även möjligheter att använda LBU-medel för anläggning av dammar och restaurering av våtmarker, samt även för restaurering av andra biotoper.
Information
Ökad dialog för naturvården kan komma att öka förståelsen för behov av åtgärder i naturvårdsarbetet. Inom Life-projekten finns stora möjligheter till dialog om biologisk mångfald och behov av skötsel samt till att kommunicera resultat från åtgärder.
Hållbart nyttjande av ekosystemtjänster
Regional samsyn och samplanering mellan samtliga aktörer som nyttjar naturens resurser i landskapet krävs om ekosystemen ska nyttjas hållbart. Samtidigt kan en ekonomisk värdering av ekosystemtjänsterna behövas som jämförelse med övriga ekonomiska samhällsintressen.
Ett rikt växt- och djurliv i Skåne
Indikatorer som följer upp målet