Årets bedömning av miljömålen visar att endast målen om luft, grundvatten och ozonskikt kan nås till år 2020 i Gävleborg. Bara för fem av tolv bedömda mål är utvecklingen positiv. Läget är allvarligt och åtgärder för att komma till rätta med miljöproblemen behöver genomföras på alla nivåer i samhället.
Allvarligt läge för miljön i Gävleborg
Länsstyrelsen gör nu en första bedömning av miljömålen efter att nya preciseringar beslutats av regeringen. För målen om bara naturlig försurning och levande våtmarker har bedömningen ändrats till att vi inte längre kan uppnå dem. Nytt underlag för att bedöma försurning visar att problemen med försurning är allvarligare än vad vi tidigare trott. När det gäller våtmarker så uppnås inte de nya preciseringarna om att arter och naturtyper ska ha gynnsam bevarandestatus.
Ett stort problem är igenväxning av betesmarker och en del våtmarker i länet. Dessa marker är helt beroende av skötsel i form av bete eller skörd. Det gör att målen om odlingslandskap och våtmarker bedöms ha en negativ utveckling. Målet om ett rikt växt- och djurliv bedöms också ha en negativ trend.
Några av miljömålen som rör sjöar och vattendrag, övergödning, gifter, grundvatten och bebyggd miljö har en positiv utveckling. Det görs en hel del restaurering av sjöar och vattendrag i länet för att gynna den biologiska mångfalden. Utsläppen av övergödande ämnen har minskat. Problemen med gifter är stora och vi saknar idag kunskap om många av de kemikalier som finns i omlopp. Företagen arbetar dock seriöst med sin kemikalieanvändning och sanering av förorenade områden pågår. Länets kommuner har idag ett ökat fokus på fysisk planering. De arbetar bland annat med att ta fram nya översiktsplaner och i samverkan med Länsstyrelsen tas en regional vattenförsörjningsplan fram.
Gävleborg är till stor del ett glesbygdslän vilket förklarar att målen om frisk luft och grundvatten kan uppnås. Problem med luftföroreningar i tätorter och förorening av grundvattnen förekommer men är relativt små.
Kommuner, företag och andra aktörer arbetar aktivt för en bättre miljö i Gävleborg och tillsammans samverkar vi utifrån åtgärdsprogram för en rad områden som vatten, energi och klimat. Dagens insatser räcker dock inte till för att vi ska nå de nationella miljömålen till 2020. Långsiktiga beslut krävs för att vi ska nå ett hållbart samhälle. I grunden krävs också en ändrad livsstil hos oss alla där hållbar konsumtion av allt från livsmedel till transporter står i fokus.
Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.
Tidigare regionala miljömål
Ett rikt växt- och djurliv
För många av länets naturtyper och arter är läget allvarligt. Hoten består av igenväxning av odlingslandskap och vissa myrar, hårt nyttjande av skog och vattendrag samt utsläpp av föroreningar till havet. Det finns dock flera exempel på lokala insatser som utförts eller som planeras för att förbättra tillståndet.
Resultat
Gävleborg är landets skogsrikaste län och barrskog är helt dominerande. Sjörikedomen är stor, vattendragen är många och myrar finns av både sydliga och nordliga typer. Kusten är varierad men relativt ö-fattig. Eftersom skogen är så pass dominerande i så har både det historiska och nutida nyttjandet av skogen en stor påverkan på den biologiska mångfalden i länet. Det rör sig om allt ifrån flottledsrensningar till utsläpp från skogsindustrier. Sjöar och vattendrag påverkas av nyttjande av vattenkraft. I odlingslandskapet är problemet snarare brist på nyttjande och skötsel av många fina betes- och ängsmarker.
Omfattande regionalt arbete
Ett stort antal insatser har gjorts av regionala myndigheter, kommuner, markägare och ideella för att förbättra eller förhindra försämring av bevarandestatusen för länets naturtyper och arter. Det rör sig bl.a. om inventeringar och informationsspridning för att öka och sprida kunskap kring rikkärr, kalkbarrskogar, insekter i sandlandskap, flodpärlmusslor, landskapens kärlväxter, flora- och faunaväkteri, vattendragsinventeringar m.m. Kunskap har också spridits till exempel genom rådgivning för skötsel av ängs- och betesmarker, i samband med skogsvårdsåtgärder, naturtyps- eller artinriktad skötselrådgivning inom ÅGP (Åtgärdsprogram för hotade arter), men även genom rapporter och tidskrifter.
Arbete med formellt skydd i form av biotopskydd och naturreservatsbildning har bidragit till att hotet mot sällsynta växter och djur reducerats. Dels får arter ett skydd mot exploatering samtidigt som skötselåtgärder möjliggörs. Länsstyrelsens arbete med reservatsbildning inriktar sig främst mot att skydda värdefulla skogsmarker, medan andra naturtyper får stå tillbaka. De kommunala reservat som bildats har även höga friluftslivsvärden genom att de är belägna nära tätorter.
I länet pågår flera LONA-projekt (Lokala naturvårdssatsningen), samt åtgärder med hjälp av Nokås-bidrag (natur- och kulturmiljövårdsåtgärder i skogen) och miljöstödsersättningar. Sveaskog driver arbete för biologisk mångfald i ”vattenlandskapet Voxnan”. Till sist kan nämnas att det även genomförs åtgärder med hjälp av bidrag till vattendragsrestaurering och anläggande/restaurering av våtmarker.
Ekosystemtjänster och främmande arter
Flera främmande arter finns i länet. Några av dessa betraktas som invasiva och bedöms hota den biologiska mångfalden. Bland dessa kan nämnas vresrosor, jättebalsamin, almsjuka, blomsterlupiner, contortatall, signalkräfta, spansk skogssnigel och mink. Vissa bekämpningsinsatser görs till exempel av mink i skärgården.
När det gäller hur klimatförändringar påverkar ekosystemtjänsterna och känsligare naturtyper i länet, saknas det kunskap. Många av de åtgärder som görs för att uppnå gynnsam bevarandestatus för naturtyperna som beskrivits ovan är dock ofta gynnsamma för att motverka försämringar på ekosystemtjänstnivå.
Analys och bedömning
Trots att mycket görs för att bevara och återfå rika miljöer för länets växter och djur bedöms inga av de andra ”gröna” miljökvalitetsmålen (Myllrande våtmarker, Ett rikt odlingslandskap, Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Levande skogar) kunna nås till 2020. Därmed bedöms det inte heller som möjligt att nå miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv.
Vid förra klassningen av bevarandestatusen för naturtyper och arter i länet gjordes bedömningen utifrån ett urval arter med hemvist i olika miljöer. Av totalt 50 arter bedömdes 6 arter ha en positiv trend, 22 negativ trend och för 28 arter var läget oförändrat. Sedan dess bedöms utvecklingen förbättrats för några av de arter och naturtyper man genomfört riktade åtgärder för inom ramen för ÅGP och reservatskötsel. Även för vattendrag är trenden försiktigt positiv då betydande arbete med restaurering genomförs.
Mycket arbete återstår
Några av de brister som bedöms finnas som gör det svårt att nå miljömålen är vårt sätt att bruka landskapet, otillräckliga resurser (pengar och personal) för naturvårdande insatser och brister i lagstiftning/ praxis (bland annat skogsvårdslagen och miljöbalkens regler kring vattenkraft). Det finns också kunskapsluckor till exempel när det gäller länets marina naturvärden samt värdet av de ekosystemtjänster som genereras och hur de påverkas av nyttjande och förändringar i klimatet.
Landskapsanalys och skogsstrategi
Förutsättningarna för arters fortlevnad och spridning tryggas genom en grön infrastruktur. En sådan är tänkt att inbegripa de flesta naturtyper och succesiva övergångar mellan dessa. Det saknas idag en regional landskapsanalys som täcker dessa aspekter. I arbetet med skogsbruk och skogsskydd arbetas det dock med landskapet som utgångspunkt i planeringssammanhang. Skogsbolagen arbetar med ekologisk landskapsplanering och Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen har gjort en skogsstrategi som utgår från var i landskapet det finns hög andel värdekärnor av en viss skogstyp. De flesta av länets blivande naturreservat ligger inom dessa värdekärnor. Ett stort arbete kvarstår om arbetet ska omfatta flertalet naturtyper och möjligheter för arter att sprida sig.
Främmande arter
Till sist bör nämnas att främmande arter finns såväl i land- som sötvattensmiljöer och marina miljöer i Gävleborg. En utökad och mer organiserad övervakning över förekomst och spridning behövs av dessa liksom bekämpning av problemarter.
Ett rikt växt- och djurliv i Gävleborgs län
Indikatorer som följer upp målet