Trots länets goda förutsättningar, med rikliga naturtillgångar och höga ambitioner, är det nio mål som bedöms att de inte kommer att uppnås till 2020. Det kommer att krävas fortsatt effektiva insatser för förbättring och tid för naturen att återhämta sig.
Når vi Västerbottens läns miljömål?
Vi närmar oss 2020 och visionen om att kunna lämna över ett samhälle till nästa generation där de största miljöproblemen ska vara lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Läget för Västerbotten är något ljusare än för resten av Sverige. Vi bor få människor på stor yta och har tillgång till stora naturresurser. Länsstyrelsen bedömer att det är nio mål som är mycket svåra att nå och för att förutsättningarna eller målen ska ha en möjlighet att uppnås kommer det att behövas många fler beslut och insatser. Dessa mål är Bara naturlig försurning, Giftfri miljö, Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt en levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, God bebyggd miljö och Ett rikt växt- och djurliv. På nationell nivå har man även bedömt Begränsad klimatpåverkan som mycket svårt att nå. Dessa mål är också inbördes beroende av att de andra uppnås. För att uppnå målet om biologisk mångfald måste alla de andra målen var uppnådda. Begränsad Klimatpåverkans måluppfyllelse gynnar många mål bland annat Frisk luft, Ett rikt växt- och djurliv och God bebyggd miljö.
Vi genomför en mängd aktiviteter som leder till hållbar utveckling. Åtgärder som pågår är bland annat biologisk återställning av vatten, natur- och kulturreservat, vindkraft, bioenergi och hållbart byggande i kallt klimat. Vi jobbar med ett ”Klimatsmart Västerbotten”. Alla dessa åtgärder kräver samarbete. Länsstyrelsen har under 2011 arbetat med en samverkansprocess för hållbar utveckling och tagit fram 240 åtgärder för hela samhället att ansluta till. Målet är att skapa en fortsatt samverkan för hållbar utveckling som leder från ord till handling så att miljömålen kan uppnås regionalt och nationellt.
Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.
Tidigare regionala miljömål
Myllrande våtmarker
Många av Västerbottens våtmarker har skadats av utdikning och annan påverkan. Våtmarker skadas fortfarande i samband med skogsbruk och exploateringar. Våtmarksskyddet går långsamt och arbetet med hydrologisk återställning är i sin linda. Utvecklingen i miljön är neutral eller svagt negativ.
Resultat
Det händer inte så mycket inom våtmarksarbetet i Västerbottens län. Våtmarkernas miljötillstånd förändras långsamt, liksom viljan att åstadkomma väsentliga förbättringar när det gäller hänsyn, bevarande och vård. Takten i skyddet är långsam på grund av begränsade resurser och tidskrävande markförhandlingar. Skydd och vård av kulturmiljöer har liten omfattning.
Miljötillstånd
Många våtmarker i länets östra delar har påverkats av utdikning, vägbyggnad med mera. I de västra delarna av länet är däremot flertalet våtmarker opåverkade. Tidigare dikade våtmarker har bestående skador, vilket bland annat leder till risk för försämrad vattenkvalitet i nedströms liggande vattensystem och ökade översvämningar.
Det skadas fortfarande våtmarker med höga natur- och kulturvärden men takten är långsammare idag än den var fram till början av 1990-talet. Efter två vintrar utan tjäle rapporteras stora problem med körskador i samband med skogsbruk. Oroväckande är också det ökade intresset för torvbrytning, flera nya ansökningar om torvtäkt behandlas för närvarande. Det hanteras få dikningsärenden i länet, men flera ärenden rör anmälningar om misstänkt otillåten dikning vilket indikerar att det finns ett mörkertal. Positivt är de insatser som har gjorts av länets samebyar med att ta fram terrängkörningsplaner för att motverka körskador i fjällen.
Ekosystemtjänster och bevarade natur- och kulturmiljövärden
Det har inte genomförts några särskilda insatser i Västerbotten under 2012 för att förbättra våtmarkernas förmåga att leverera ekosystemtjänster. Utdikade våtmarker fortsätter att läcka koldioxid och har en nedsatt förmåga att rena vatten och att förlänga vattnets uppehållstid i landskapet.
Skyddet av våtmarker går långsamt. Under året har flera överenskommelser slutits med markägare om ersättning för blivande våtmarksreservat, men inget nytt våtmarksreservat har bildats det här året. Det genomförs mycket små insatser för att bevara våtmarkers kulturhistoriska värden.
Återskapande av våtmarker
Det har gjorts få insatser för hydrologisk återställning i länet. De restaureringsinsatser som genomförts under 2012 har troligen liten omfattning, men bedömningen är osäker eftersom det inte finns någon sammanhållen uppföljning av de insatser som görs.
Gynnsam bevarandestatus och hotade arter
Enligt ArtDatabanken (2007) är bevarandestatusen otillräcklig för flertalet boreala våtmarkstyper. I Västerbotten bottnar problemet i mångårig påverkan från utdikningar och skogsbilvägar. Länets palsmyrar har troligen försvunnit på grund av ett varmare klimat.
Läget för de rödlistade arterna har inte förändrats nämnvärt under senare år. De starkast hotade våtmarksarterna har sin livsmiljö i länets sumpskogar. Även arter som gynnas av slåtter och hävd har en svår situation eftersom den tidigare utbredda slåttern av våtmarker har upphört.
Analys och bedömning
Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till år 2020 om inte ytterligare styrmedel och resurser tillförs arbetet. Länets våtmarker fortsätter att påverkas negativt vid till exempel skogsbruk och det saknas effektiva styrmedel för att vända utvecklingen. Preciseringarna är delvis otydliga vilket försvårar uppföljning och bedömning av vilka ytterligare insatser som krävs.
Länsstyrelsen bedömer att våtmarker behöver bevaras långsiktigt i betydligt större utsträckning än vad som är fallet idag. Det behövs ökade insatser för att återställa våtmarkers hydrologi och för att bevara och vårda deras kulturhistoriska värden. Det behövs skärpt hänsyn, till exempel vid skogsbruk och vid vägbyggnad. Nya orosmoln tornar upp sig i form av ökad skyddsdikning och torvtäkt. Drivkrafter i den negativa trenden är en starkt ökande efterfrågan på biobränslen.
Trenden för våtmarkernas miljötillstånd är neutral eller svagt negativ. Våtmarkerna prioriteras sällan i miljöarbetet, varken inom skyddsarbetet eller när det gäller att genomföra aktiva skötselåtgärder i natur- och kulturmiljöer. Möjligheten att nå miljömålet är beroende av utvecklingen inom flera andra miljömål, bland annat Levande skogar och Ett rikt odlingslandskap.
Styrmedel behövs för bättre hänsyn
Befintliga lagar och styrmedel räcker inte för att säkerställa tillräcklig hänsyn inom infrastruktur och skogsnäring. Det behövs en mer restriktiv hållning till ingrepp i våtmarker med höga natur- och kulturmiljövärden. Det behövs också mer resurser för att arbeta förebyggande genom samråd och tillsyn.
Mer resurser behövs för hydrologisk återställning
Det behöver återställas fler våtmarker i länet för att det ska finnas tillräckligt med livsmiljöer för arter och habitat att nå en gynnsam bevarandestatus och för att återställa våtmarkernas leveranser av ekosystemtjänster. Hydrologisk återställning är angeläget att genomföra både i odlingslandskapet, på dikade myrar och i sumpskogar. Kulturmiljövärden behöver uppmärksammas mer vid restaureringar.
Det behövs resurser för att bedriva uppsökande verksamhet till markägare för att öka intresset för hydrologisk återställning. Det behövs också bidrag eller andra incitament som leder till att gamla diken som avvattnar myrar läggs igen.
Mer resurser behövs för att bevara och vårda natur- och kulturmiljövärden
Takten i skyddet behöver öka om Myrskyddsplanen ska vara genomförd till 2020. Det behövs också mer resurser till skötseln av våtmarker i skyddade områden. Skydd och vård av kulturhistoriska värden behöver få mycket mer uppmärksamhet. Det krävs resurser för både kartläggningar, skydd och vård av kulturmiljöer.
Prioriteringar i länet
Arbetet med att skydda myrar kommer att fortsätta i långsam takt även kommande år. Våtmarksskyddet måste stå tillbaka ytterligare några år så att de begränsade resurser som finns kan användas till att skydda värdefulla skogar som annars skulle förstöras.
Myllrande våtmark i Västerbottens län
Indikatorer som följer upp målet