Bedömningen av Jönköpings läns regionala miljökvalitetsmål år 2012 säger att ett mål är nära att nås till 2020 och övriga mål kommer inte att kunna nås till år 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel. Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säker strålmiljö bedöms enbart på nationell nivå.
Jönköpings län har 14 regionala miljökvalitetsmål. Tre av dem bedöms enbart på nationell nivå: Säker strålmiljö, Skyddande ozonskikt och Begränsad klimatpåverkan. Av dem bedöms Skyddande ozonskikt som möjligt att nå. Säker strålmiljö bedöms som nära att nås och Begränsad klimatpåverkan bedöms inte kunna nås till 2020. Grundvatten av god kvalitet är nära att nås och resterande tio miljökvalitetsmål bedöms inte kunna nås till år 2020. Bedömningen av miljökvalitetsmålen för Jönköpings län är samma som för föregående år.
Av de mål som inte kommer att nås till 2020 utmärker sig Bara naturlig försurning i Jönköpings län. Trots en omfattande kalkningsverksamhet i länets sydvästra delar är sjöar, vattendrag och marker fortfarande försurade. En stor del av de försurande utsläppen kommer från utlandet. Skärpta internationella miljökrav har lett till stora minskningar av det försurande nedfallet, men för att uppnå miljökvalitetsmålet krävs det ytterligare internationella beslut om mål och åtgärder.
Trots att många miljökvalitetsmål är svåra att nå finns det delar av målen som har en positiv utveckling. För Myllrande våtmarker pågår det ett aktivt åtgärdsarbete. Länsstyrelsen i Jönköpings län ska till exempel restaurera stora arealer i några av länets skyddade våtmarksområden. Bedömningen av målet som helhet blir ändå negativ eftersom det krävs omfattande åtgärder för att våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktioner ska behållas.
För att det ska vara möjligt att nå målen behövs ökade resurser för att kunna genomföra fler åtgärder. Minskade anslag för biologisk mångfald påverkar möjligheterna att nå Levande sjöar och vattendrag, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Myllrande våtmarker och Ett rikt växt- och djurliv.
Det krävs stora insatser från alla nivåer i samhället- myndigheter, privatpersoner näringsliv och kommuner. En del miljökvalitetsmål är även beroende av internationella åtgärder, det gäller framförallt åtgärder som minskar utsläpp och påverkar till exempel Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Ingen övergödning och Bara naturlig försurning.
Begränsad klimatpåverkan, Skyddande ozonskikt och Säkert strålmiljö bedöms endast på nationell nivå. De bedömningarna gäller även för länet. Analys och resultat för dessa mål redovisas dock regionalt.
Tidigare regionala miljömål
Myllrande våtmarker
I Jönköpings län bedrivs ett aktivt arbete med att bevara våtmarkernas värden och ekosystemtjänster. Arbetsinsatserna räcker inte för att målet ska nås. Resurser som finns för att bevara, återskapa, anlägga och sköta våtmarker måste öka.
Resultat
Jönköpings län är ett av de mest våtmarksrika länen i Sverige. Cirka 12 procent av länets yta utgörs av våtmarker. Våtmarkerna påverkas negativt av igenväxning, utdikning och förändrade näringsförhållanden.
I Jönköpings län bedrivs arbete med bland annat skydd, skötsel och anläggande av våtmarker. Länsstyrelsen ansvarar för en stor del av det regionala åtgärdsarbetet. Jönköpings län ska under åren 2010-2015 restaurera våtmarker inom ett LIFE+-projekt som delfinansieras av EU. Totalt ska 640 hektar våtmarker återskapas i tre av länets skyddade våtmarksområden. Vid årets slut kommer 40 hektar våtmarker ha återskapats. I två av länets skyddade områden, Draven och Kroppsjön, har cirka 42 hektar restaurerats sedan år 2007. Ytterligare två fågelsjöar ska restaureras de närmsta åren men arbetet är beroende av domar, upphandlingar och medelstilldelning.
Länsstyrelsen arbetar med att ge våtmarker i myrskyddsplanen ett långsiktigt skydd. Sedan år 1999 har nio myrskyddsplanobjekt skyddats, dock inga under år 2012. Arbete pågår i fyra områden och det återstår ytterligare sex områden innan alla objekt i myrskyddsplanen omfattas av ett långsiktigt skydd. Rikkärren faller utanför arbetet med skydd enligt myrskyddsplanen och de olika stöden i landsbygdsprogrammet. Rikkärren är helt beroende av medel från åtgärdsprogram för hotade arter. Sedan åtgärdsprogrammet infördes har sju hektar rikkärr restaurerats och arbete är på gång i ytterligare cirka fem hektar. I fyra kärr pågår löpande skötsel.
På Länsstyrelsen arbetar det en våtmarkssamordnare som driver arbetet med att anlägga och restaurera våtmarker i odlingslandskapet. Mellan åren 2003 och 2011 har markägare fått tillstånd för att anlägga 215 hektar våtmarker varav 20 hektar har fått tillstånd under år 2011. Alla tillstånd leder inte till åtgärder. Åtgärderna finansieras till stor del genom EU:s landsbygdsprogram. Några av länets kommuner har anlagt våtmarker i anslutning till reningsverk eller som kompensationsåtgärder vid vägbyggen. Mellan åren 2000 och 2011 har cirka 100 hektar våtmarker anlagts av länets kommuner.
Tillstånd för till exempel anläggning av bilväg över våtmarker och för torvtäkt på de värdefullaste våtmarkerna kan avstyras med anledning av miljömålet. Tillstånd för skogsbilvägar ges i de fall skog ska avverkas och den enda vägen till skogen är över en våtmark. Skogsbilvägarna måste anläggas på ett miljöanpassat sätt, till exempel är det förbjudet att anlägga diken längs med vägen.
Åtgärdsprogram för djuren och växternas miljömål (Länsstyrelsen 2011:31) innehåller en åtgärd om att kommunerna ska genomföra våtmarksvandringar för allmänheten. Våren 2012 hade fem av länets tretton kommuner genomfört någon form av guidning på våtmark. I åtgärdsprogrammet finns det även åtgärder om information till markägare om de tillstånd som krävs vid anläggande av bilvägar över våtmarker samt information om hur man sköter våtmarker.
Analys och bedömning
Sedan år 1885 har det skett en våtmarksförlust på cirka 30 procent i Jönköpings län (Länsstyrelsen 2007:41). Redan innan 1885 hade stora arealer våtmarker försvunnit, bland annat beroende på utdikning till förmån för mera odlingsmark och bättre skogsproduktion. Det är inte möjligt att återskapa våtmarkerna till de historiska nivåerna men det är en strävan att anlägga och återskapa våtmarker i så stor utsträckning som möjligt. Utebliven hävd är ett problem för många arter knutna till våtmarker. De arter som är beroende av fuktiga och öppna våtmarker konkurreras ut när hävden upphör och vegetationen tätnar. Jönköpings län har tagit fram ett indikatorförslag som visar ett mått på våtmarkernas ekologiska funktion (Länsstyrelsen 2009:32). Projektet tog även fram ett indikatorförslag för den generella hänsynen till våtmarker inom skogsbruket. Det finns många brister i den generella hänsynen till våtmarker. Aktörer inom jord- och skogsbruk måste ta bättre hänsyn till våtmarkernas funktioner vid sin verksamhet.
Det arbete som bedrivs för att återskapa, anlägga och skydda våtmarker i Jönköpings län syftar till att få tillbaka våtmarkers funktioner, värden och ekosystemtjänster. Det är dock oklart vilken effekt genomförda åtgärder verkligen har lett till. En nackdel är att resurserna för arbetet med att ge ett långsiktigt skydd för våtmarkerna i myrskyddsplanen ska delas med resurserna för skydd av skogar och vattendrag. Skydd av våtmarker har fått en lägre prioritet och resurserna har istället gått till att skydda skogar och vattendrag. I och med att våtmarksområdena ingår i myrskyddsplanen får områdena ett indirekt skydd. Till exempel går det att avstyra exploatering av dessa våtmarker med anledning av att de är med i myrskyddsplanen. De guidningarna och den information som sprids med anledning av länets regionala åtgärdprogram för miljömålen ökar allmänhetens intresse för våtmarker och ger även en förståelse till varför de är värdefulla att bevara.
De styrmedel som finns och det åtgärdsarbete som bedrivs är positivt för målet men resurserna och arbetstakten måste öka väsentligt för att det ska vara möjligt att nå målet. Våtmarksarbetet är till viss del beroende av utformningen av EU:s nya landsbygdsprogram. Landsbygdsprogrammet har betydelse för arbetet med att anlägga våtmarker i odlingslandskapet men även för Skogsstyrelsens stöd ”Skogens mångfald” som skogsägare kan söka för att restaurera våtmarker i skogliga miljöer. Minskade anslag till åtgärdsprogram för hotade arter har lett till en minskad arbetsinsats för rikkärr. För att kunna driva arbetet med rikkärr har Länsstyrelsen lämnat in en ansökan om stöd från Landsbygdsprogrammet - Utvald miljö. Om projektet går igenom kommer ytterligare fem till tio rikkärr att restaureras med start år 2013.
Målet är inte möjligt att nå till år 2020 med i dag beslutade eller planerade styrmedel. Det går att se en negativ utveckling i miljötillståndet.
Myllrande våtmarker i Jönköpings län
Indikatorer som följer upp målet